Estland och Sverige tar sig nu ner till Estonia – färsk lagändring i Finland möjliggör dykningar till vraket

På torsdagsmorgonen den 8 juli startar två båtar, en från Sverige och en från Estland, som ska ta sig till platsen i Östersjön där fartyget Estonia sjönk 1994.
De två länderna inleder då en tio dagar lång undersökning av vraket. Olycksutredningscentralen i Finland deltar inte i själva dykoperationen, men har på förhand hjälpt grannländerna i det preliminära bedömningsarbetet.
Jonas Bäckstrand, utredningsordförande i den svenska haverikommissionen, förväntar sig att dykningarna ska resultera i mycket data om såväl fartygets position som bottenförhållandena där fartyget ligger.
— I det här skedet kommer inga fotografiska undersökningar att genomföras. De är planerade först till nästa år, säger Bäckstrand.
Bäckstrand bedömer att styrkorna som ska genomföra dykningarna anländer till platsen där Estonia sjönk under natten mellan torsdag och fredag.
Riksdagen godkände tillfällig lagändring
Den finländska lagen om fredningen av det förlista fartyget Estonia har tidigare förbjudit dykningar i området. Regeringen Marin föreslog i början av maj en tillfällig lagändring som skulle möjliggöra att myndigheter gör nya dykningar till vraket.
Ändringen trädde i kraft den 1 juli och gäller fram till slutet av 2024.
Dokumentär avslöjade hål i skrovet
Orsaken till att nya dykningar nu utförs är den svenska dokumentärserie som i fjol avslöjade att det fanns ett hål i skrovet som man inte varit medveten om tidigare.
Enligt Bäckstrand handlar det om sådan ny information som kräver att nya dykningar genomförs.
— En del av de uppgifter som framkom i dokumentären har aldrig tidigare dokumenterats. Därför behövs nu de nya dykningarna.
Estonia sjönk den 28 september 1994. Sammanlagt 852 personer miste livet i samband med olyckan.
De nu aktuella dykningarna genomförs under ledning av den estniska transportsäkerhetsbyrån Estonian Safety Investigation Bureau.
Sofia Westerholm/SPT
Efter det som uppdagats om detta fall, som man under hys,hys försökte gömma i havet och pga publicums och de egnas krav, är det en självklar sak, att fallet undersöks närmare. Egentligen skulle fartyget enlig sjölagen ha bärgats, men det förekom alltför mycket otrevliga frågor kring det som hände vid förlisningen, så man beslöt sig för denna synnerligen spekulativa och mycket dåliga lag, att snabbt via nämnda lag lämna fartyget på havets botten. Därmed är det klart och inget under, add denna misslyckade lag upphävs åtminstones för bestämd tid.