Esko Aho skrev bok om Hornetaffären – ”Han vill nå en hög post igen”
I Esko Ahos (C) nya bok, ”Vuosisadan asekauppa – Hornetien nousu Suomen taivaalle” (på svenska ungefär Århundradets vapenaffär – Hornetplanens väg upp på den finska himlen) menar Aho att Hornet-affären inte var ett försök att ändra Finlands ställning gentemot öst eller väst.
Hornet-affären har tidigare beskrivits av Elisabeth Rehn (SFP) som var försvarsminister i Ahos regering vid tiden för jaktplansaffären. Enligt Rehn var köpet en tydlig signal att Finland ville vara en Väststat.
— När vi insåg att vi fick ett förmånligare pris på Hornetplanen så var de det bästa beslutet, säger den tidigare statsministern Aho.
Ahos åsikter om valet av Hornet avviker från vad de flesta andra anser. Hornet-valet har nämligen ansetts vara en tydlig signal och setts som att Finland öppnar dörren mot USA och västländerna.
— Vi visste att Ryssland inte kunde leverera reservdelar och att vi inte kunnat ge tillräckligt med utbildning. Så alla alternativ var ju från västländer som Sverige, Frankrike och USA, säger Rehn.
— Ser man till politiken hade det funnits fler motiv att välja en europeisk leverantör, säger Aho.
Det råder ingen tvekan om att Aho har insyn i Hornetaffären eftersom han var statsminister vid tiden för köpet.
Aho anser att köpet var resultatet av en förändring i Finlands säkerhetspolitik som påbörjades efter Parisfreden.
År 2022 är det 30 år sedan Hornetplanen införskaffades. Ett beslut om vilken plantyp som ska ersätta dem väntas före årsskiftet.
Finansieringen för inköpet av nya jaktplan togs upp för omröstning i riksdagen i januari 1992. Slutresultatet var då att 99 ledamöter röstade ja, 68 motsatte sig och 17 avstod sina röster.
Då och nu
Aho anser även att det enda säkerhetspolitiska budskapet vid köpet av Hornetplanen var att Finland skapade ett trovärdigt flygvapen som skulle kunna klara sig utan militära allianser.
— Finland är i en ekonomiskt svår situation just nu, och det var man även 1992 när Hornetplanen köptes. Men i övrigt är Finland i en helt annan situation och försvaret är tydligt förankrat med västvärlden, säger Matti Pesu, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet.
Finland befann sig i början av 1990-talet i en djup ekonomisk kris och många ifrågasatte därför huruvida Finland skulle ha råd med nya jaktplan.
— I dagens pengavärde var priset cirka 3 miljarder om min matematik stämmer. Det här är säkerligen ett av de stora besluten på 1990-talet där många som var emot det då nu har vänt, 30 år är lång tid, säger Aho.
Inga presidentplaner
Enligt Rehn ströks Sovjetunionen, som hann bli Ryssland under köpprocessen, tidigt som alternativ.
När man till slut valde Hornet-jaktplan var det med motiveringen att Försvarsmakten ansåg att det var det bästa valet. Detta var något som gladde många inom militären enligt Rehn.
— Vi hade tre kriterier. Prestanda, kostnad och motköp för att få i gång den finska ekonomin. Prestandan var vårt första kriterium. Våra militärattachéer jublade åt att Finland äntligen var ett västland, säger Rehn.
— Man valde utifrån prestanda, men med facit i hand kan man se logiskt på saker och kedjor som kanske inte var tydliga när beslutet togs, säger Pesu.
Enligt Rehn finns det en tydlig orsak till att Aho släppt boken nu.
— Det är komiskt. Det här är någon tolkning som Esko har hittat på för att få förtroende. Vi tror att han försöker nå en hög post igen, säger Elisabeth Rehn.
Själv säger sig Aho dock inte ha några planer på att bli Finlands nästa president.
— Till mina livsplaner hör inte att bli president, punkt slut. Den här boken har skrivits för att lägga upp material på bordet och för att öka förståelsen kring det nya köpet. Om boken lyckas med det har den fyllt sitt syfte, säger Esko Aho.
Rico Liljedahl/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.