Partitillhörighet förklarar inte ensamt vilka åsikter kommunalpolitiker har. Det har Linnéa Henriksson, universitetslärare vid Åbo Akademi, kommit fram till i sin doktorsavhandling.
— Styrelsen sitter och masserar kommunens dåliga ekonomi varannan vecka året om medan nämndmedlemmarna gör det några gånger per år. Kunskapen om och oron för det ekonomiska läget blir därför en helt annan för styrelsemedlemmarna. På så sätt påverkar uppdraget eller positionen politikernas uppfattning.
Linnéa Henriksson sitter själv med i både Raseborgs stadsfullmäktige och stadsstyrelsen som representant för SFP. Tematiken i hennes avhandling syns i den politiska vardagen.
— De som sysslar med kommunalpolitik vet intuitivt att det är så här, men det syns inte i den vetenskapliga litteraturen.
Enligt henne är det en slentrianmässig missuppfattning att partitillhörighet innebär att alla politiker tycker på ett visst sätt. Det finns enligt henne alternativa förklaringar till hur åsikter bildas. Hon säger att det som sker i ett styrelsemötesrum kraftigt påverkar åsikter i sakfrågor.
— Politiker på olika nivåer får ny kunskap och nya erfarenheter som påverkar deras attityder.

Offentlig eller privat service

Henriksson tar i sin avhandling upp hur positionen påverkar vilken attityd politiker har till privatisering av de offentliga tjänsterna.
En intressant detalj är att De gröna och Samlingspartiet ligger närmast varandra i åsikter om både privatisering och närservice. Enligt henne beror det antagligen på att urbaniseringen har gjort att en del partier, däribland De gröna, uppfattar närservice som en självklarhet.
Enligt henne skulle det vara intressant att testa om också andra politiska frågor kan förklaras på samma sätt: till exempel i frågor om kommunsammanslagningar eller byggande av stora investeringar i infrastrukturen.
Henriksson säger att hennes tematik kan tillämpas för att tolka dagspolitiken.
— Många goda förslag till samhällsförändringar faller, dels för att man inte själv klarar av att förklara varför förändringen är viktig, dels för att man inte förstår varför andra är emot den. Om man inte inser att perspektiven är olika kan man inte förstå varandra.
Och vikten av att förstå varandra är stor.
— Större delen av mänsklighetens konflikter kommer av att man inte förstår varandras perspektiv.

Makt kan påverka populism

Hon säger att resonemangen i hennes avhandling ur ett bredare perspektiv kan tillämpas på den ökande populismen i samhället. Populism handlar i allra högsta grad om perspektiv.
— Under de första decennierna efter andra världskriget hade finländska politiker en gemensam riktning. Men världen har blivit mer komplicerad och perspektiven har blivit allt mer olika. Det har lett till att världen har blivit oroligare.
Ett exempel som handlar om positionens betydelse är när Sannfinländarna gick med i regeringen 2015 och de sannfinländska ministrarna fick en helt ny maktposition. Då förändrades partiledningens perspektiv. Partiets splittring 2017 kan förklaras av att partiledningens och medlemmarnas perspektiv fjärmades från varandra, säger Henriksson.