Enorma skillnader bland eleverna i svenska skolor: I Åbo är över 60 procent av barnen starkt tvåspråkiga, i Raseborg bara 12 procent
En titt på skolelevers finskaundervisning avslöjar milsvida skillnader i språkbakgrund mellan orter som S:t Karins och Kimitoön.
I S:t Karins läser drygt 70 procent av eleverna i den svenska lågstadieskolan modersmålsinriktad finska (mofi).
I Kimitoön är siffran noll. Efterfrågan på mofi är så liten att man inte ens erbjuder den i sina lågstadier.
Så läser man mofi i sydvästra Finland
Åbo: 62 procent av Sirkkalas elever i åk 2-6 och 67 procent av Cygnaeus elever i åk 2-6 läser mofi
S:t Karins: 72 procent i åk 3-6 läser mofi Pargas: 17 procent av eleverna i åk 1-6 läser mofi
Pargas: 17 procent av eleverna i åk 1-6 läser mofi
Kimitoön: 0 procent i åk 1-6 läser mofi, i en del klasser ges dock nivåundervisning i finska. I åk 7-9 erbjuds mofi.
Raseborg: 12 procent i åk 1-6 läser mofi
Hangö: 0 procent i åk 3-4 , 43,5 procent i åk 5-6
Över 60 procent starkt tvåspråkiga i Åbo
I Åbo är tvåspråkigheten stark. I Sirkkala skola läser just nu 62 procent av eleverna mofi och i Cygnaeus 67 procent.
I Raseborg däremot läser bara 12 procent av eleverna modersmålsinriktad finska – övriga behöver nybörjarfinskan.
I Pargas läser 17 procent av lågstadieeleverna mofi.
Hangö är också en mycket svensk fläck på kartan över sydvästra Finland: Inga elever i åk 3 och 4 läser modersmålsinriktad finska just nu. I åk 5-6 i Hangöskolorna läser dock 43,5 procent av eleverna mofi.
Elise Kurtén , rektor för Sirkkala skola i Åbo och läromedelsförfattare i ämnet finska, påpekar dock att modersmålsinriktad finska som läroämne ser olika ut på olika orter.
– Mofi-undervisningen i Åbo, där många har väldigt stark finska, är på annan nivå än i de svenskare trakterna, säger Kurtén.
Vad är mofi och nyfi?
Modersmålsinriktad finska ”mofi” erbjuds åt elever med starka kunskaper i finska
Nybörjarfinska ”nyfi” erbjuds åt elever som kommer från en mer svensk bakgrund, till exempel ett enspråkigt svenskt hem
Indelningen togs i bruk nationellt år mellan åren 1989 och 1994
I Svenskfinland läser kring 40 procent av alla elever mofi
Kommunerna har viss frihet att i sina läroplaner strukturera finskundervisningen enligt lokala behov
Michaela Pörn, professor i finska språkets didaktik vid Åbo Akademi håller med.
Elevernas finskakunskaper varierar stort i mofi-grupper runt om i Svenskfinland. Det här har i sin tur gjort att undervisningen blivit utmanande för lärarna.
I fjol publicerades vid ÅA, under ledning av Pörn, den första handboken någonsin för lärare i mofi. Forskningen på området har kommit igång först under senare år – mofi är ett mycket smalt forskningsområde eftersom det är aktuellt endast i Svenskfinland.
Tvåspråkigheten ökar kraftigt
En tydlig trend i Svenskfinland är att antalet mofi-elever kraftigt ökar. Tvåspråkigheten blir allt starkare.
– En utmaning är därför att hålla mofi-undervisningen på tillräckligt hög nivå. Eleverna med stark finska behöver känna att de får något att bita i på mofin, säger Michaela Pörn.
Bland de mer enspråkigt svenska eleverna har man via nya undervisningsmetoder lyckats förbättra attityderna till att lära sig finska.
På många enspråkigt svenska orter har motivationsproblemen traditionellt varit utbredda.
– Den positiva utveckligen i förhållande till nybörjarfinskan är glädjande, säger Pörn.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.