Enkla budskap är dagens politiska melodi
Presidentvalet i USA och det kommande kommunalvalet i Finland har åtminstone en gemensam nämnare. De enkla budskapens betydelse har ökat. För att engagera väljare gäller simpel kommunikation.
En längre tid har det blivit allt tydligare att åsikter och påståenden har fått mera utrymme i politiken, det här på bekostnad av vetenskapligt verifierad kunskap och fakta. Vilka konsekvenser kommer det att ha för samhällsutvecklingen, då man inte mera ens behöver tala sanning?
Det är oroväckande när lögn blir en naturlig del av det politiska spelet. Lögn och att komma med missvisande påståenden är två olika saker, men de har mycket gemensamt. Om man medvetet formulerar sitt budskap och sina påståenden så att väsentlig information som inverkar på sakfrågan utelämnas, kan situationen jämföras med att man ljuger.
Professorn vid Åbo Akademi, Mark Johnson, bosatt i Åbo sedan 1994 men hemma från Kalifornien, säger till ÅU att han fortfarande inte kan förstå att det finns tänkande människor som röstar på Trump. I USA röstar såväl rika som fattiga på Trump. De rika vill ha låga skatter och de fattiga litar på att Trump kan skapa en arbetsplats åt dem. Vad Trump så där annars säger och om det han säger är sant är av mindre betydelse. Några enkla budskap behövs för att få rösten.
I USA är Donald Trump emotionell och polariserande, medan Joe Biden är rationell och traditionell. Om man använder andra ord kan man säga att Trump för många representerar något nytt, även efter fyra år vid makten. Trumps framgångar, oberoende av hur presidentvalet slutar, bygger inte på att han är bra. Framgångarna bygger på att motkandidaterna nu och för fyra år sedan inte är tillräckligt färgstarka och övertygande.
Hur kommer det sig att vissa politiker kan ljuga hur mycket som helst, men ändå betraktas som sanningssägare av sina väljare? Vad berättar det om väljarna att enkla budskap och ofta till och med falska budskap går hem? Man vill tro på en bättre framtid, torde vara ett svar. Ett annat svar är att man vill försvara sin egen position eller sina egna intressen. Här kommer man in på att den traditionella politiska indelningen i höger och vänster inte är lika tydlig som tidigare.
Den konservativa högern säger sig representera den politik som vågar säga sanningen i en tid då sanningen trängts undan av politisk korrekthet och media. Vänstern vill i stället att deras politik representerar en bättre framtid för marginaliserade och förtryckta grupper.
Samtidigt ser vi att institutioner för sanningssägande och etablerande av fakta, domstolar, universitet och granskande journalistik ifrågasätts allt mera. Paradoxen är att på samma gång som dessa institutioner ifrågasätts av politiker, utnyttjas de också av olika politiska krafter för att driva deras intressen.
Sammanfattningen av detta torde vara att det i politiken blivit allt viktigare hur saker och ting ser ut, inte hur de är på riktigt. Situationen är olika i olika länder, men riktningen är tydlig och oroväckande.
Det kan låta märkligt att jämföra kommunalvalet i Finland med presidentvalet i USA. Det gemensamma är att de enkla budskapen kommer att ha stor betydelse också i vårens kommunalval. Politiska val handlar dessutom om kvantitet, inte kvalitet.
Det är ändå allt skäl att komma ihåg att kommunalvalen är olika i olika kommuner, till om med mycket olika. I stora kommuner har den nationella politiken och partiernas profilering en större betydelse än i mindre kommuner.
I mindre kommuner har byapolitik, släktingskap och någon liten enskild fråga en stor betydelse. I större städer inverkar också nationella frågor som partiets inställning till EU och invandring. I större städer har det också betydelse om en kandidat är känd från tidigare val eller något annat sammanhang.
Den som vill vinna valet i sin kommun måste satsa på enkla och tydliga budskap och glömma högtidliga valprogram. Det är dagens melodi att fatta sig kort inom politiken. Den djupa analysen av politiken har allt mera blivit en sysselsättning för forskare och politiska journalister.
Det finns en beställning på att öppna upp mekanismerna bakom och budskapen i politiken, men hjälper det, då det i dag blivit allt vanligare att kvittera komplicerade politiska frågor med: Jag tror vad jag vill och på vem jag vill.
Vad är i dag sanning och vem definierar sanningen? På webben hittar man i dag enkelt stöd för sin egen sanning.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.