ÅU 22.02.2023 04:00

Var fjärde beslutsfattare i Egentliga Finland, 25 procent, ser negativt på sin kommuns framtid efter välfärdsområdesreformen. En lika stor andel ser däremot positivt på framtiden, medan 50 procent förhåller sig neutralt.

Resultaten framkommer av Kevas kommunala beslutsfattarbarometer. Keva är Finlands största pensionsförsäkrare som sköter pensionsärendena för offentliga sektorn.

Nationellt sett såg 35 procent av beslutsfattarna negativt på framtiden, och 18 procent positivt.

Överlag hade kommunernas tjänsteinnehavare en positivare syn än beslutsfattarna: 22 procent var negativa och 27 procent positiva.

Plus för enklare budget, minus för mindre pengar

Till beslutsfattarnas positiva framtidssyn bidrog att kommunernas ekonomi nu blir enklare och lättare att förutspå.

Det här möjliggör utveckling av verksamheten, och då social- och hälsovårdstjänsterna flyttar över till välfärdsområdena får kommunerna fokusera på övriga uppgifter.

Bakom den negativa framtidssynen låg en oro för kommunens ekonomiska situation.

Statsstödet minskar och finansieringsmodellen anses inte gynna kommunerna. De kommer inte att ha råd att investera i till exempel skolor och boende, som är centrala för att upprätthålla livskraften. Oro för tillgången till social- och hälsovårdstjänster nära hemorten lyftes också fram i svaren.

— De lokala beslutsfattarnas syn på kommunernas framtid är oroväckande, men förståelig. Social- och hälsovårdsreformen hade just genomförts när barometerns uppgifter samlades in och det kan inte ha funnits någon klar bild av vad som kommer att hända efter reformen, säger Ismo Kainulainen, ledande expert på Keva.

Samarbete mellan kommuner eller upphandla privat?

I Kevas barometer frågade man ledande politiker och beslutsfattare i kommunerna om hur de vill utveckla den kommunala servicestrukturen i framtiden

I Egentliga Finland var det populäraste alternativet att ordna tjänsterna tillsammans med andra kommuner (63 procent), men att fortsätta med tjänsterna som kommunens egen verksamhet var nästan lika populärt (58 procent). 43 procent uppgav att de vill se en upphandling av tilläggstjänster från den privata sektorn.

Nationellt sett var de motsvarande siffrorna 53, 49 och 44 procent. Alternativet att upphandla tjänster från privata sektorn var populärt speciellt i de stora kommunerna, medan man i små kommuner vill satsa på samarbete kommunerna emellan.

Många vill köpa tjänster i småbarnspedagogik utifrån

30 procent av dem som svarade i Egentliga Finland uppgav att det finns planer på att helt eller delvis outsourca en del tjänster till privata sektorn (nationellt 38 procent).

Politikerna nämner kost- och måltidstjänster (25 procent) och småbarnspedagogiken som tjänster som kan upphandlas från privata sektorn. Tjänsteinnehavarna lyfter fram städservice (27 Procent) samt ekonomins och förvaltningens stödtjänster (21 procent).

I Egentliga Finland lyfte nästan hälften av de som svarade (48 procent) fram småbarnspedagogiken här.

Resultat från nätenkät

Kevas barometer genomfördes som en nätenkät som skickades ut per epost i slutet av 2022.

Sammanlagt svarade 1 156 personer, varav 1 028 var politiska beslutsfattare och 128 kommunala tjänsteinnehavare. Svarsprocenten var därmed 11,3 procent.

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln