Svensk expert: Finland kan utvinna mer berg- och jordvärme – vi kan ännu komma i kapp Sverige
Det finns möjligheter att utvinna klart mer geoenergi i Finland. Det säger Signhild Gehlin, verkställande direktör för Svenskt Geoenergicentrum, en organisation som sprider information och skapar kontakter inom branschen. Geoenergi är det samlande begreppet för berg-, sjö- och jordvärme.
– Finland ligger kanske tio–femton år efter Sverige, men kommer i kapp. Här finns en stor potential.
Gehlin motiverar sin syn med att Finland har i stort sett samma berggrund som Sverige, som faktiskt är världens tredje största producent av geoenergi, efter Kina och USA. Relativt sett är Finland till och med en stor producent redan nu, med sin 2 procents andel av hela världens geoenergi.
– Jag tror på en mycket snabb utveckling, säger Gehlin.
En av de senaste trenderna är att borra allt djupare. Gehlin nämner energibolaget St1, som bygger ett geotermiskt kraftverk med över sex kilometer djupa borrhål i Esbo. St1:s vd Mika Anttonen uppgav ändå i onsdagens Turun Sanomat att det ändå uppstått problem med att borra hålen.
Det är tänkt att värme som kommer upp ska stå för tio procent av stadens värmebehov.
– Det blir mycket intressant att se vart det leder.
Åbo Energi har också en vision om på en motsvarande satsning med St1, ett kraftverk med 6,5 kilometer djupa borrhål i Korois.
Tävling gav utvecklingsskutt
Gehlin var en av de experter som deltog i Turku Science Parks energiseminarium i Åbo på tisdagen, i besöks- och innovationscentret Joki vid Lemminkäinengatan. Temat för seminariet, som har planerats sedan i fjol, var åtgärder mot klimatuppvärmningen och koldioxidutsläppen.
– Den geoenergi som produceras globalt motsvarar nu 81 miljoner ton olja på årsnivå, säger Gehlin.
Hur kom det sig då att Sverige blev en drivande kraft inom utvecklingen av geoenergi och värmepumpar?
– De statliga stöden har kommit och gått men effekten har aldrig varit särskilt stor, säger Gehlin.
I stället pekar hon på den nationella värmepumpstävling som Verket för näringslivsutveckling (Nutek) ordnade 1995. Vissa av de som hade framgång i tävlingen upplevde en boom och växte från småföretag till branschjättar.
Stefan HolmströmVärmepumpar, kolneutralitet och Åland
Deltagarna i seminariet fick också höra elkraftingenjör Vesa Juhannusvuori från Kiilto berätta hur företagets värmepumpsinvesteringar betalade igen sig på tre år, då man hade räknat med närmare fem år.
Energiexperten Karoliina Auvinen från Helsingfors redogjorde för huvudstadens kolneutralitetsprojekt och forskardoktor Jussi Vimpari från Aalto-universitetet presenterade sin avhandling om värmepumpars lönsamhet samt resonerade kring hur eventuella subventioner borde riktas.
Vd:n för åländska Flexens, Berndt Schalin, redogjorde för sin del för projektet Smart Energy Åland, vars mål är att det åländska samhället ska kunna fungera på 100 procent förnybar energi.
Nya sätt att minska utsläpp eller spara
Åbo Energis vd Timo Honkanen berättade att bolaget inom ett par år borde kunna göra sig av med stenkol som energikälla. Också efter det kommer det ändå att finnas ett kollager kvar i Nådendal, för krissituationer, säger han.
De förnybara energikällornas andel har vuxit snabbt. Fossila bränslen står numera för bara 4,2 procent av den el Åbo Energi säljer, och för 20 procent av fjärrvärmen.
– Det är som om vi skulle vara på de sista metrarna av ett maratonlopp, säger Honkanen.
Det innebär inte att man kan stanna upp, utan istället hitta nya sätt att minska utsläpp eller spara. Investeringar kostar men om de inte görs blir det ännu dyrare för konsumenten, säger Honkanen. Från och med nästa år produceras exempelvis fjärrvärme av spillvärme i kraftverket i Nådendal
Honkanen pekar också på hur bolaget har minskat energiförlusterna i fjärrvärmenätet.
– De har minskat från 12,7 procent till 8 på knappt fem år. En procentenhet motsvarar ungefär en miljon euro.
Det står spillvärme från kraftverket i Nådendal. Men enligt deras hemsidor gör de värme med värmepump från spillvärmen i avloppsvattnet i Åbo! Så något fel måste det vara, spillvärme i ett CHP-verk är contradiction in terms. Kan verka hårklyveri, men meningen med juttun är väl att informera och inte bara ropa ”hurra så vi alla är klimatvänliga”.
Då det gäller denna spillvärme talar också Åbo Energi om ”hukkalämpö”, det vill alltså ta tillvara energi som nu går förlorad.
Utan att på nåt sätt försöka flyta ovanpå, skulle det vara bra om jounalisterna skulle veta lite mera om energiteknik för att kunna ställa de rätta kvistiga frågorna. Nu blir reportagen och intervjuerna mest som marknadsföringsjippon där även gammal skåpmat presenteras som något nytt och fantastiskt bra. Som att Åbo energi utnyttjar ”spillvärmen” i Nådendal. Det är ingen spillvärme, utan har ju i 100 år i Finland varit hela tanken med CHP, samtidig värme och elproduktion. I Tyskland hade det kanske varit något nytt. Att Sverige har mera jordvärme beror på att de har mera elektricitet från vatten- och kärnkraft, och nästan ingen CHP. Jordvärmen består till en tredjedel av färsk elektrisk effekt. Borrar man tillräckligt djupt kan man klara sig med mindre.