”En trött lärare är ingen bra lärare” – protest i Åbo fick fart på många fackförbund
Ballongerna är många och det doftar grillkorv och ärtsoppa då flera fackförbund med kommunalt anställda har samlats till demonstration på Domkyrkotorget i Åbo.
Här finns bland annat representanter från lärarfacken OAJ och Finlands svenska lärarförbund, Jyty, Juko och från JHL, som kallar sig Finlands största fackförbund för välfärdsproffs, och från Talentia, vars medlemmar är socionomer inom småbarnspedagogiken, socialarbetare och andra högskoleutbildare inom den sociala sektorn.
Också bibliotekspersonal och andra kommunala kulturarbetare håller sina plakat högt.
Tillsammans med kollegan Eija Salmi står Mikaela Luoma, sakkunnig för regional verksamhet vid JHL i Åbo.
Carina Holm– Stödtjänsterna inom den kommunala sektorn glöms ofta bort när man talar om löneförhöjningar inom den offentliga sektorn. Men det handlar om helheten. Om inte hela kedjan är med fungerar det inte. Alla borde få löneförhöjning, säger Luoma.
Hon talar bland annat för fastighetsskötare och instrumentskötare inom vården.
Fackförbunden utlovar fler strejker nästa vecka i flera andra städer om man inte når några resultat före det.
Som mest kan omkring 80 000 personer tas ut i strejk de närmaste veckorna, utlovar fackförbunden.
Lärarna strejkade för mer lön och begränsad jobbmängd
ARKIV/Carina HolmDet är 38 år sedan lärarna senast strejkade.
Åbo lärarförenings ordförande Petra Örn tittar på strejkplakaten från 1984 om har plockats fram från källaren de två senaste dagarnas strejk till ära.
– Jag vet inte om det är sorgligt eller roligt att det är samma saker fortfarande som är aktuella. Friska skolhus, mera lön, underbetald övertid…
De två senaste dagarna har omkring 140–150 av Åbo lärarförenings ungefär 180 medlemmar strejkat. I hela Åbo har omkring tusen lärare strejkat, säger Örn.
Åbo är en av de städer där strejkerna har pågått, liksom i Uleåborg och Tammerfors.
Nästa vecka står en två dagar lång strejk i andra städer i tur, om man inte når en lösning med arbetsgivarna före det. Veckan efter påsk ska lärarna i huvudstadsregionen strejka i en hel vecka, för att sätta press på arbetsgivarna.
Hoppas på en förhandlingslösning
– Ingen vill strejka, även om kämpaandan har varit på topp i Åbo. Vi hoppas få en lösning till stånd förhandlingsvägen och att arbetsgivarna återvänder till förhandlingsbordet, säger Petra Örn.
Utanför de svenska skolorna har de strejkande lärarna gått strejkvakt, men det handlar inte om att hindra någon från att ta sig in i byggnaden, utan mer om att få synlighet, säger hon.
– Människor har gett oss stöd och positiva kommentarer då de har gått förbi oss. Det är glädjande att människor stöder vår kamp.
De enstaka lärare som inte hör till facket har blivit beordrade av arbetsgivaren att ge undervisning på distans, säger hon.
Åboskolor stängda i två dagar
I övrigt har Åboskolorna varit stängda i onsdags och i torsdags.
Lärarna vill ha en allmän löneförhöjning, men också ett löneprogram som garanterar att deras löner inte släpar efter då deras löneutveckling till och med har varit negativ på grund av inflationen.
– Och vår ork tryter. Vi måste få en begränsad arbetsmängd, i stället för att man som nu ger oss nya arbetsuppgifter hela tiden.
Mycket jobb utöver undervisningen
Örn säger att lärarnas lönesystem är uppbyggt enligt undervisningstimmarna, trots att de arbetsuppgifter som de förväntas utföra i skolorna blir allt fler med ett större behov av elevvård och allt mer föräldrakontakter plus dokumentation, som ofta är osynliga för andra.
– Det finns ingen gräns för vilka alla arbetsuppgifter man kan ålägga en lärare. Men i och med alla extra utmaningar som pandemin har medfört har det blivit klart för allt fler att de inte orkar stanna kvar i den här branschen, utan att de vill byta jobb.
Trots högskoleutbildningen är en klasslärares grundlön under 3 000 euro. Hen får betalt för 24 timmar undervisningsskyldighet och tre timmar samplanering i veckan, men inte för den planering eller de föräldrakontakter som sker kvällstid.
– Vi har fått kritik för att vi inte har valt fel tillfälle för en strejk, men tillfället är aldrig rätt. Men det går inte mera, vi behöver ett rättvist avtal.
Carina HolmStor oro för unga lärare – både äldre och yngre lärare är trötta
I demonstrationsvimlet på Domkyrkotorget finns också lärarna Jutta Maunula och Jessica Hannonen, som en stund tidigare var strejkvakter utanför Cygnaeus skola.
– Jag började jobba som lärare hösten 2019, ett halvår innan coronapandemin bröt ut, så jag har inte alls haft några vanliga lärarår, säger Maunula, som är lärare i årskurs 1 i Cygnaeus skola
– Både äldre och också yngre lärare börjar vara väldigt trötta, säger Hannonen, som har varit lärare i ungefär tjugo år.
Hon är orolig för unga lärare som blir utmattade och slutkörda redan efter några år.
– Jag vet om sådana som har studerat till lärare men som efter den sista praktikperioden har bestämt sig för att ta ut sina papper, även om de aldrig kommer att arbeta som lärare. De har sett hur tungt jobbet är och vill hellre göra något annat.
Lärare jobbar inom IT-branschen, med personalfrågor eller till och med på båt för att det är så mycket bättre betalt, säger de.
När Jutta Maunula beskriver sitt jobb börjar hon med undervisningen, men sedan blir listan lång: mycket planering, kontakt med föräldrarna, mycket möten…
Planer som inte blir av när resurserna tryter
– Man får fundera mycket på hur man ska hantera alla utmaningar som finns i en klass, både sociala utmaningar och utmaningar med inlärningen. Det går mycket tid åt att fundera på hur man ska differentiera undervisningen i klassen.
Jessica Hannonen säger att det är frustrerande med alla planer som lärarna gör.
– Vi vet hur vi ska stöda våra elever, och gör upp fina planer för det, men i praktiken får eleverna inte stöd, för det finns inte resurser.
En stor brist är att det finns för lite speciallärare, trots att det i varje klass skulle behövas flera vuxna, säger de och är tacksamma för de skolgångshandledare som finns.
Jutta Maunula säger att hon gärna skulle ha lärt sig mera i Peffan om hur man kommunicerar med föräldrarna.
– Och specialpedagogik borde det finnas mycket mera av i lärarutbildningen.
Carina Holm
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.