Krister Lindberg 07.06.2024 11:00

Den animerade irländska barnfilmen ”Nya vänner på Lunneskär” riktar sig till förskolebarn. (En fyraåring sa: bra film men kanske för treåringar). Som titeln säger berättar filmen om nya vänner på en ö bebodd av lunnefåglar.

I huvudrollerna ser vi lunnefågeln Oona och hennes spralliga lillebror Baba. Och ett ägg. I birollerna finns många olika djur; en utter, en säl, krabbor, näbbmus, räv, hare, silltrutar, bland annat.

På grund av klimatförändringar hotas området av gigantiska stormar. Lunneskär får ta emot hundratals lunnefåglar på flykt: deras ö har förstörts av oväder.

Bland flyktingarna finns tofslunnefågeln Isabell (det finns tre sorters lunnefåglar, en fjärde är utdöd). Isabell har svårt att acklimatisera sig: hon har hemlängtan och känner sig annorlunda. Oona och Baba blir hennes bästa vänner.

En storm är i antågande. Alla har bråttom med att bygga bo åt invandrarna. Ett ägg, som har tagit tid på sig med att kläckas, borde vaktas av barnen. Barn är barn och glömmer sig i lekar och upptåg. Ägget hotas av en silltrut, Isabell ser sig skyldig att skydda och flytta på boet. Samma sak hade en utter tänkt på.

Vem har gjort vad, vem är skyldig, eller hjälte. Nödlögner och misstankar: om du gjort ett misstag, medge. Misstag kan rättas till.

Uttern Marvin är till stor hjälp vid grävande av bohålor. Han är blyg och rädd för vackra Isabell. Och så blir han beskylld för att han flyttat på boet. Ett fågelbo får absolut inte röras. En kamp för alla mot tiden. Nya bo och hitta ägget samt hitta skydd för alla innan den hemska stormen drar över Lunneskär.

Marvin har hittat en grotta som kan rymma alla och allt ordnar sig. Marvin och Isabell har tvingats lära sig samarbeta och den vägen kommit över sina rädslor och aggressioner. Filmen handlar om vänskap. Arbeta tillsammans, empati, se diversitet som något vackert, inget att vara rädd för.

Ett plus i dramaturgin: filmen har en trevlig berättarröst samtidigt vitsig kommentator.

Filmen är angenämt pedagogisk! Utöver allt vi sagt ovan lär vi oss också mycket om natur och miljö, om olika arter och deras situation. Lunnefåglarna äter enbart fisk, de är duktiga på att simma och dyka. Men fisken minskar: människan utför rovfiske samtidigt som haven blir allt mer förorenade.

Filmen är skickligt animerad och teckningarna är vilsamma att se på, färgskalan varierar varefter sinnesstämningar. Vackra miljöer på land på sjö under vatten. Gulliga ungar av olika slag. Spänning, information och humor, allt är anpassat. Till målgruppen. Just det: folk över sex år kan tycka att filmen är tråkig.

Krister Lindberg

Dela artikeln