En stor skara har förpassats till reserven – vilket slöseri på arbetsmarknaden!
Den politiska isproppen bara växer medan fackförbunden strejkar, flera storbolag inom industrin nu stoppar löneutbetalningen och regeringen fortsätter driva på sina reformer.
För en lyckad islossning behövs dialog mellan parterna, men vi har också andra bekymmer på arbetsmarknaden. En stor mängd underutnyttjad arbetskraft har förpassats till reserven, utan giltig orsak.
Vi kan alla trallen: Regeringen vill förlänga arbetslivet och understryker ett livslångt lärande. Artificiell intelligens hotar att ta över många jobb. Vi behöver arbetsrelaterad invandring om vi ska klara oss i den internationella konkurrensen. Enligt arbetsgivarna råder det brist på kompetent arbetskraft.
Allt detta stämmer säkert.
Ändå klassas redan 40–50-åringar som föredettingar på arbetsmarknaden och 60-åringar är så gott som osynliga.
När Finlands Ekonomer för ett par år sedan gjorde en undersökning bland sina medlemmar ansåg nästan 90 procent av över 55-åringarna att åldersrasism på arbetsmarknaden är ett faktum. Detsamma ansåg 93 procent av de tillfrågade i tidningen Talouselämäs enkät.
På vilket sätt kommer det här att synas i regeringens planerade åtgärdsprogram mot rasism och diskriminering med fokus på arbetsliv och utbildning?
År 2022 fanns det 1,23 miljoner finländare som fyllt 65 år, enligt Statistikcentralen. Andelen 70-åringar och äldre utgör nu drygt 17 procent av befolkningen när de för sjuttio år sedan utgjorde 4 procent.
Samtidigt tickar Finlands skuldsättning på i rasande takt. Nya Nokiasagor och större investeringar lyser med sin frånvaro. Allt färre finländare föds.
Hur ska staten, kommunerna, välfärdsområdena och pensionskassorna ha råd att finansiera ett grånande Finland med allt vad det innebär av stödbehov, sjukvårdskostnader, serviceboende och pensioner – om vi samtidigt ratar människor som vill och kan jobba?
Bilden av äldre människor släpar efter verkligheten. I synnerhet synen på 60-åringarnas arbetskapacitet borde uppdateras, säger Taina Rantanen, professor vid Jyväskylä universitet som forskat i ämnet.
60-åringar har i allmänhet lång arbetserfarenhet, hög motivation, ett mindre krävande familjeliv, bättre självkänsla och ett stabilare känsloliv. De sköter ofta om sin hälsa och lever ett socialt aktivt liv, enligt Rantanen.
Det finns ändå en livsviktig bransch där äldre arbetstagare duger: vårdsektorn. Orsaken är förstås den skriande bristen på vårdare. Men det är paradoxalt att exempelvis en ingenjör med trettio års arbetserfarenhet som inte anses kunna hålla jämna steg med yngre kollegor eller med den tekniska utvecklingen förväntas skola om sig till vårdare och jobba i skift.
Se bara på vår 55-åriga president, eller på hans 75-årige företrädare för den delen. Är det nån som tvivlat på deras arbetsförmåga?
Ändå sitter hundratusentals motiverade arbetstagare på avbytarbänken, utan en chans att få visa vad de går för. Det är arrogant mot kapabla människor och ett nationalekonomiskt slöseri med erfarenhetskapital, värdefullt kunnande och behövliga resurser.
Nya Nokiasagor och större investeringar lyser med sin frånvaro. Allt färre finländare föds.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.