”En stor lättnad att få stanna på ÅA” – blivande magistrar i juridik kan specialisera sig på bland annat mänskliga rättigheter
Fanny Jonasson är en av de första som kommer att få gå det nya magisterprogrammet i juridik som inleds höstterminen 2023 vid Åbo Akademi.
– Det är en stor lättnad, säger Jonasson som nu studerar till rättsnotarie på kandidatnivå.
Tack vare regeringens beslut att ge Åbo Akademi rätt att utbilda även magistrar i juridik behöver Jonasson inte längre fundera vart hon ska söka vidare efter kandidatexamen. Nu behöver hon inte heller stressa över att uppfylla antagningskraven till Turun Yliopisto eller Helsingfors universitet, dit rättsnotarier från Åbo Akademi har kunnat söka vidare för att avlägga en magisterexamen.
– Jag upplevde att redan när studierna inleddes måste jag i tankarna vara på väg till nästa plats.
Jonasson är ordförande för ämnesföreningen Stadga och gläds över att kunna bevara studiegemenskapen och föreningsengagemanget.
Arkiv/Emma StrömbergMarkku Suksi, professor i offentlig rätt, säger att drivkraften bakom den utdragna kampen om att få utbilda juris magistrar varit att åtgärda problemen för studerande när de inte kunnat studera vidare på magisternivå vid Åbo Akademi.
Glädjen var alltså stor både bland studerande och bland personalen när forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen (C) på torsdagen förra veckan meddelade att Åbo Akademi är en av de universitet som beviljas utvidgad utbildningsrätt.
Studerande kan specialisera sig
Det finns många frågor som ännu är öppna, men Suksi betonar att de inte börjar från noll i och med att de redan har ett kandidatprogram i juridik. Dessutom har Åbo Akademi redan nu tre juridikämnen på magisternivå: privaträtt, offentlig rätt och folkrätt.
De ingår nu som en del av samhällsvetenskaperna och studerande har blivit politices magistrar. Planen är att dessa ämnen ska flytta till juridikutbildningen.
– Inom den nya utbildningen kommer man inte att läsa huvudämnen som hittills. Men vi har tänkt erbjuda två specialiseringar: vårt flaggskepp mänskliga rättigheter som går på engelska och utrikeshandelsrätt och kommersiell juridik. Men man kan ta en juris magister utan specialisering, säger Suksi.
Nu kan man välja de rättsvetenskapliga ämnena, till exempel folkrätt, som huvudämne när man sökt in till samhällsvetenskaperna.
Hur det blir i fortsättningen är ännu oklart.
En öppen fråga är vilka som kommer att få börja studera på det nya magisterprogrammet.
– Vi måste identifiera de kategorier av personer som kan behöva övergångsbestämmelser, till exempel rättsnotarier som utexaminerats redan tidigare eller som kommer att utexamineras under mellantiden. En beredning gällande den här frågan börjar nu, säger Suksi.
Tidigare i veckan hade han möte med Turun Yliopisto om samarbetet mellan universiteten, vilket går under namnet ”Turku Law School”. Suksi tror att samarbetet kommer att fördjupas ytterligare.
”Inte ett nollsummespel”
Arkiv/Stefan HolmströmUndervisnings- och kulturministeriet meddelade i samband med beviljandet av nya utbildningsrätter att man inte beviljar någon tilläggsfinansiering. Det har lett till viss oro om det är någon annan utbildning som får stryka på foten.
Marko Joas, dekan vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi, säger att det inte är ett nollsummespel.
– Det är examina som genererar undervisningsrelaterad finansiering. Det kommer att ta en liten stund innan utbildningen blir bärkraftig. Men vi talar om en tvåårig magisterutbildning så ganska snabbt kommer vi att utexaminera de första magistrarna och få statlig finansiering den vägen.
Det finns inga planer på att skära i någon annan utbildning på grund av det nya magisterprogrammet.
HU: Tur att åtminstone Vasa universitet inte fick utbilda jurister
Vid Helsingfors universitet har man under hela processen varit kritiska till att Åbo Akademi skulle börja utbilda juris magistrar. Helsingfors universitet är för tillfället det enda universitetet i Finland som utbildar svenska jurister, med en enhet i Helsingfors och en i Vasa.
Det har bland annat uttryckts oro för att det inte finns tillräckligt många svenskspråkiga universitetslärare i juridik för att räcka till för tre orter.
Joas ser inte det här som en stor risk.
– Vi behöver visserligen utöka personalstyrkan med ett urval nyckelbefattningar men vi har ju redan undervisande personal i och med rättsnotarieutbildningen.
Han betonar att Åbo Akademi också fick rätt att utbilda juris doktorer, vilket bidrar till att det kommer att finnas flera med kompetens att undervisa i juridik på svenska i framtiden.
Men Tom Böhling, prorektor vid Helsingfors Universitet, lyfter fram att det finns ett stort behov av jurister både inom den privata och inom den offentliga sektorn.
– Juridik hör därför till de ämnen där en akademisk karriär kan te sig mindre lockande. Vi såg brist på undervisningspersonal som en risk, men nu är beslutet redan fattat och jag hoppas att våra farhågor inte besannas.
Han tillägger att det ändå var bra att Vasa universitet inte beviljades rätt att utbilda jurister.
– Då skulle vi ha behövt fundera två gånger om det är värt för oss att ha en utlokaliserad tvåspråkig juristutbildning i samma stad, säger Böhling.
Helsingfors universitet har tidigare målat upp en hotbild om att de kvotplatser de nu har för svenskspråkiga juriststuderande kan vara hotade om universitetet förlorar sin ensamrätt att utbilda svenskspråkiga jurister. Böhling konstaterar ändå nu att det är oklart hur det blir.
– Det är en helt ny situation och frågan kommer att utredas.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.