En risk för flyttfåglarna då storskalig vindkraft planeras på Åland
Fåglar påverkas av vindkraft, men det går att minimera skadan.
Det säger forskaren Martin Green vid Lunds universitet.
Han medverkade vid det digitala seminariet Baltic Breakfast, som anordnades av Stockholms universitets Östersjöcentrum tidigare i höstas.
Många olika sorters fåglar övervintrar, häckar, söker mat eller flyttar över Östersjön.
Vid planering av vindkraftsparker behöver man ta reda på vilka fåglar och andra flygande arter som rör sig i områdena och utforma vindkraftsparkerna så att riskerna för djurlivet minimeras.
– Hur bra man än bygger och sköter vindkraftverk så kommer det alltid att vara en del fåglar och fladdermöss som slås ihjäl. Men målet måste vara att de ska vara så få som möjligt, säger Martin Green till Nya Åland.
– Det här uppnås genom att dels försöka bygga på rätt platser och dels genom att anpassa driften av vindkraftverken.
Den mest kända risken är att fåglar slås ihjäl av att de kolliderar med vindkraftverkens rotorblad, eller snarare att rotorbladen i sin rörelse kolliderar med fåglar som flyger igenom.
– Kollisioner antyder just att de flyger in i kraftverken utan att veta vad de gör. Men oftast går det till så att de slås ihjäl av kraftverkens roterande vingar. Tänk dig som ett svärd eller en yxa som kommer farande i över 100 kilometer i timmen. Det som ena bråkdelen av en sekund är en fri passage blir i nästa ögonblick en dödsfälla, säger Martin Green.
Samma risk gäller även andra flygande varelser: fladdermöss, fjärilar och andra insekter.
Alfågeln är en art som redan är kraftigt minskande i antal av andra anledningar, så att lägga på ytterligare en negativ påverkan på dem är såklart inte bra.
Men fåglar kan påverkas av vindkraft även på andra sätt.
Forskarna talar om undanträngningseffekten: alltså när vindkraftverk byggs på platser där fåglar brukar till exempel leta mat, med påföljden att fåglarnas livsmiljö krymper. En annan är barriäreffekten, som är när arter som inte vill flyga genom vindkraftsområden tvingas göra omvägar. Storleken på de här effekterna är dock inte helt känd.
Martin Green nämner alfågel, sjöorre, storlom och smålom som kan antas vara sådana fåglar som rör sig över just Åland och vattnet i närheten av Åland.
– För alfåglarna finns det ingen ersättningsmiljö som de kan flytta till. De behöver de förhållandevis grunda utsjöbankarna med god tillgång på musslor för att överleva vintern. Tar man bort en del av deras livsmiljö kan det helt enkelt inte finnas lika många av dem som det finns idag, säger Martin Green.
– Alfågeln är en art som redan är kraftigt minskande i antal av andra anledningar så att lägga på ytterligare en negativ påverkan på dem är såklart inte bra.
En del undviker
Han påpekar dock att det handlar i sammanhanget om små ytor och då kan man låta bli att bygga där.
– Det finns gott om områden där det går bra att bygga utan problem med undanträngning av fåglar.
Risken att fåglar dör av kollisioner med vindkraftverken ökar förstås i områden med ett rikt fågelliv. En del fåglar undviker vindkraftverken, men andra gör inte det.
– De arter som inte har de här undvikandebeteendena, de kan råka mer illa ut, säger Martin Green.
Sådana arter kan vara flyttande rovfåglar. Många rovfåglar är termikflygande, vilket innebär att de använder sig av uppåtgående vindar som bara finns över land.
– Det kan vara så att flyttande rovfåglar faktiskt dras till vindkraftsparker, att de tror att det är land och dras dit för att de tror att de ska hitta uppåtvindar där, säger Martin Green.
Risken för att fåglar krockar med vindkraftverk kan öka också vid väderomslag. Fåglarna kanske ger sig av vid bra väder och medvind, och flyger då på hög höjd och över öppet vatten. Men om vädret försämras går de ner i höjd och då ökar risken för krockar.
– Det här gäller framför allt småfåglar, som dessutom dras till ljus. Och vindkraftverken har ju lampor, för att båtar och flyg ska veta att de finns där, säger Martin Green.
– Det förekommer över land att fåglar flyger in i höga byggnader som broar och master. Farhågan är alltså att det skulle vara så även vid vindkraftverk till havs, men det återstår att utreda.
Sedan är det förstås mycket lättare att upptäcka döda fåglar på land än till havs.
Undvika påverkan
Man bör alltså undvika att bygga i de områden där fåglar söker mat eller där det är mycket fåglar i rörelse.
– Om det är en känd risk så kan man också tillfälligt stänga av driften av vindkraftverken, eller släcka lamporna när man vet att det är många fåglar som närmar sig vindkraftverken, säger Martin Green.
Ett sätt att förebygga kollisioner är att försöka förutse fåglarnas rörelsemönster utifrån väder och årstid.
– Det här har det jobbats med länge, i årtionden, på grund av flygplan, som ju inte vill krocka med fåglar. Men det stämmer ibland och ibland inte, säger Martin Green.
Ett annat är tekniska bevakningssystem.
– Jag tror ju mer på system där man upptäcker att nu är det mycket fåglar som rör sig i området och att man då stänger ner kraftverken eller anpassar driften. Då går det att begränsa antalet dödliga olyckor, säger Martin Green.
Seminariet om den havsbaserade vindkraftens påverkan på fågellivet hölls i september och ingår i en serie digitala ”Baltic Breakfast”-seminarier ordnade av Stockholms universitets Östersjöcentrum. Seminarierna går att se i efterhand på Östersjöcentrums hemsida.
Sigrid Hedbor
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.