En ny småbåtshamn i Kimitoön står klar
I Ryssviken, Mjösund står nu en splitterny småbåtshamn klar att tas i bruk. Isarna har gått, båtsäsongen kan inledas och av arbetena i hamnen kvarstår nu bara elarbeten.
Då ÅU senast besökte platsen, i november 2020, hade man precis muddrat där pontonbryggorna skulle placeras. Den då aktuella tidtabellen har hållit.
Också en ny parkeringsplats intill hamnen står klar.
Mårten Forss, som är företagaren bakom projektet, berättar att ett tiotal intresserade redan hört av sig gällande båtplats och en handfull har reserverat plats. Flera av dem har stuga på Sandö intill Ryssviken.
– Vi har inte alls marknadsfört hamnen än, så det här är ett helt okej resultat så här långt, säger Forss.
Platserna hyrs ut för en säsong i taget. Forss poängterar att det här inte är någon allmän brygga eller gästhamn. Här finns ingen service, frånsett elektricitet och kameraövervakning.
Arkiv/Emilia Örnmark20 båtplatser
Hamnen rymmer 20 båtar och är utrustad med bommar. De minsta platserna ger plats för en stor pulpetbåt, medan platserna med gångbroar på sidorna rymmer allt från en större motorbåt till en segelbåt på åtta till tio meter.
– Det känns skönt att då stormarna viner även nu på våren kunna erbjuda trygga platser.
Ryssviken är skyddad från alla vindar. Den ligger på nordvästra Kimitoön vid näset mellan Mjösund (Kimito) och Sandö. Bara ett smalt sund leder ut från sundet till Pemarfjärden.
Området arrenderar Forss av Kimitoön kommun.
Långdraget projekt
Planer om småbåtshamnen har funnits i åratal. Besvär över bryggplanerna har fördröjt bygget med ungefär fem år. Nu har dock Forss och en av besvärsställarna, scoutföreningen Turun Metsänkävijät, kommit till en kompromisslösning, så att man äger småbåtshamnen tillsammans.
Besväret från det lokala vattenandelslaget är inte längre aktuellt.
Emilia Örnmark
Hej! Så här svarar språkvårdare Solveig Arle vid Svensk presstjänst: Kimitoöns kommun utgör ett större område än själva Kimitoön. Det är alltså olika områden som avses beroende på om vi säger ”på Kimitoön” eller ”i Kimitoön”, då det senare syftar på hela kommunen. Konstruktionen ”i Kimitoön” skaver ändå i många språkbrukares öron, och kan dessutom missförstås. Därför är det längre ”i Kimitoöns kommun” att föredra, men tidnings/webbläsare får ha förståelse för att det inte alltid får plats i rubriker och korta nyhetstexter.Grundregeln gällande öar är att använda prepositionen på, men man respekterar också det traditionella språkbruket på orten. Det heter till exempel ”i Nagu” och ”i Korpo”. Det här brukar förklaras dels med att det handlar om tidigare självständiga kommuner, dels med att det inte finns någon ö som heter Nagu eller Korpo. Men samtidigt säger man ”på Kökar” och ”på Åland”, trots att det är fråga om administrativa områden och det inte finns öar vid namn Kökar eller Åland.
Man kan läsa mer om hur knepiga geografiska namn hanteras på ett språkligt korrekt sätt på Institutet för de inhemska språkens webbplats (sprakinstitutet.fi).
Är det inte PÅ Kimitoön?