En gök, en hängmatta och en nattviol
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Ligger i hängmattan och konstaterar att man i år får kåda i håret från granen ovanför.
Det doftar gott, men klibbar.
Kanske man borde ha hatt?
Ligger i hängmattan en dag i juni och hör göken gala.
Ljudet är det typiska koko. Det kommer närmare och plötsligt ser jag göken flyga förbi, fortfarande galande.
Jag sätter mig upp i min hängmatta. Jag har just sett en gök!
Den flyger vidare, jag hör att ljudet gör en halvcirkel innan den försvinner över skogen, fortfarande galande.
Jag har alltid trott att göken är en fågel som man inte ser.
Jag har trott att göken sitter någonstans på en gren högt uppe i ett träd, så att ljudet hörs långt, i en skog och gal, men jag hade ingen aning om att den kan flyga och gala samtidigt.
Så mycket nytt man lär sig genom att ligga i en hängmatta!
Jag vill genast lära mig mer och tar fram telefonen och googlar ”gök”.
Jag får bland annat veta att en gök i Uppland en gång gol 120 gånger i följd.
Jag får också veta att den ägnar sig åt så kallad häckningsparasitism.
Det vill säga, jag visste förstås att göken lägger sina ägg i andra fåglars bon och låter dem fixa ruvande och matning av ungar och annat jobbigt, men att det hade ett så fint namn visste jag inte.
Från göken kommer jag in på en sida om nattvioler. En gång räknade vi till över hundra på en kort sträcka längs en landsväg.
Någon har redan sett årets första.
Jag lutar mig ut från hängmattan och kollar ner. Nej, inga nattvioler ännu.
Däremot har liljekonvaljerna runt omkring mig nästan blommat ut.
Och blåbärsrisets blad blir så vackra när solen lyser igenom dem. Extra ljusgröna.
Några blåbärsblommor ser jag inte från min upphöjda plats, men jag ser smultronblom och jag ser att också ekorrbäret blommar.
Och jag ser lingonblom!
Det är väl tidigt?
Snabbt tar jag fram telefonen igen och funderar på en uppdatering. Kanske jag är först med lingonblom?
Men så orkar jag inte.
Göken gal fortfarande och solen skiner och jag ligger i en hängmatta.
Det får räcka för i dag.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.