En chans för alla 600 Kimitoöelever att prova på konstskapande — se deras verk utställda i Kimito
Kultursekreterare Hanna Mehtonen-Rinne håller i trådarna för projektet Konstkiosken från kommunens sida, medan Lisa Roberts är den som förverkligar projektet tillsammans med skolelever på Kimitoön. Foto: Emilia Örnmark
Sådana här spökfigurer finns det 250 av. De skapades i Konstkiosken inför mörkerfestivalen Mörkö. Foto: Emilia Örnmark
Inte mindre än 300 små fotografier och några arbetsprov kan under denna månad beskådas i andra våningen i Villa Lande i Kimito.
Dessa är ett urval av vad Kimitoöns ca 600 grundskoleelever erbjudits inom ramen för projektet Konstkiosken.
Bilderna berättar om ett roligt, kravlöst och fantasifullt sätt att skapa konst. Att sätta namn på verken, eller ens beskriva dem är inte helt lätt. Men här finns levande statyer, skuggporträtt, maskförsedda ansikten, djurbilder där en riktig tunga sticker ut genom djurets mun, spöken och små dockor – så kallade Guatemala worry dolls. Berättar man om sina bekymmer för dockan försvinner de då man gömmer dockan under kudden.
Worry dolls hjälper dig att bli av med dina problem. Foto: Emilia Örnmark
Projektet fokuserar på processen
— Fotografierna ser ut som polaroidkamerabilder, för att visa på att det här handlar om en snabb konstproduktion, där man inte ska grubbla över hur man går till väga, utan istället testar sig fram, säger Kimitoöns kultursekreterare Hanna Mehtonen-Rinne.
Hon håller i projektet från kommunens sida. Samarbetspartnern i detta projekt, stött av utbildnings- och kulturministeriet, är Sagalunds barnkulturcentrum.
Rätt unik i Finland torde Kimitoöns Konstkiosk vara. Den är mobil och cirkulerar bland alla grundskolor på Kimitoön med tanken att alla skolelever ska ha chansen att på ett lätt, kravlöst och roligt sätt skapa konst.
Sådana här spökfigurer finns det 250 av. De skapades i Konstkiosken inför mörkerfestivalen Mörkö. Foto: Emilia Örnmark
Att delta är frivilligt, men verksamheten erbjuds under skoldagen (både på raster och under lektioner) så att alla ska ha möjlighet att delta.
— Grundtanken är snarare att man gör, framför vad man gör. Det är alltså processen som står i fokus, förklarar Mehtonen-Rinne.
Fotografierna ger prov på vad som gjorts i Konstkiosken. Foto: Lisa Roberts
Konstfen inspirerar
Verksamhetsledare för Konstkiosken är bildkonstnär Lisa Roberts. Roberts undviker att ha färdiga modeller med sig då hon turnerar med Konstkiosken.
— Jag vill hellre inspirera än styra. Därför brukar jag istället ha olika återanvändningsbara material med mig, säger Roberts och klargör att detta inte handlar om traditionell konst.
Roberts strävan är att bryta klassrumstrenden.
— Vuxna klarar av att ta egen tid åt sig. Men för att barnen är det inte lika lätt att komma in i en drömvärld. De har prestationskrav på sig hela tiden, både av läraren och av kamraterna under rasten. I Konstkiosken skapar vi rum för att drömma, säger Roberts, som skämtsamt kallar sig för konstfen.
Även om hon talar bara engelska har kommunikationen inte varit problem i skolorna. Roberts berättar att först brukar eleverna bli lite chockade över att hon talar engelska, men då hon ivrigt förklarar vidare med hjälp av mycket kroppsspråk brukar det gå hur bra som helst.
Konst kan se ut på många sätt. Foto: Lisa Roberts
Fortsättning följer
Konstkiosken har varit verksam i ett och ett halvt år och kommer att fortsätta i ytterligare sex månader. Exakt vilken riktning den ska ta efter årsskiftet är ännu lite oklart.
— Kanske något med kreativ teknologi, funderar Roberts.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.