En av tio nödcentralsoperatörer tar emot samtal på svenska – ”Intensivt men belönande arbete”
Patrick Tiainen utbildades till tvåspråkig nödcentralsoperatör i Vasa men arbetar numera som kommunikationsspecialist på nödcentralen i Åbo.
LÄS OCKSÅ
Allt fler larm till nödcentralen – ansökan till ny utbildning igång och i Åbo behövs mer personal
Med sin bakgrund kan han ändå berätta en hel del om arbetet, som är intensivt och krävande.
– Men det är väldigt belönande. Varje dag är unik och varje gång någon ringer så vet man att nu har man en ny möjlighet att hjälpa en människa, säger Tiainen.
Arbetet handlar om att göra en riskbedömning och styra hjälpen rätt. Är det en ambulans som behövs eller en räddningshelikopter?
Det finns tydliga myndighetsdirektiv om vilka frågor man ska ställa den som ringer och hur man ska hantera exempelvis en person som ringer till nödcentralen för första gången och är i ett chocktillstånd, berättar Tiainen.
Som operatör kan man hoppa från en situation till en annan 150 gånger på 12 timmar.
Det kan exempelvis gälla att byta från en hektisk situation där någon just fött ett barn i en bil till ett samtal i betydligt långsammare tempo med en person som känner sig ensam.
Långa arbetsdagar men regelbundna ledigheter
Operatörerna arbetar 10–12 timmar om dagen i treskift.
– Den första dagen arbetar man från 7 på morgonen till 19 på kvällen. Den andra dagen arbetar man den tidpunkt då det beräknas komma som mest samtal, till exempel 9 till 21. Den tredje dagen är det nattskift från 19 till 7, säger Tiainen.
Efter det är det ”sovdag” och efter det två lediga dagar.
Det här är det sätt som arbetshälsovården beräknat att sliter minst på hälsan, enligt Tiainen.
Utgångspunkten är att alla arbetar 12 timmar om dagen men det finns undantag, exempelvis på grund av hälso- eller familjeskäl.
Tiainen har en operativ bakgrund och är även medlem i Rymättylän FBK, den frivilliga brandkåren i Rimito, sedan tre år tillbaka. Numera är han ordförande.
Den som söker till den aktuella kursen (läs mera här) ska kunna engelska och finska. Det är dock inte ett krav att kunna svenska fast man behöver ett intyg och behöver kunna yrkesord på svenska.
Bara 11 procent av nödcentralsoperatörerna tar emot samtal på båda nationalspråken. Största delen av de svenska nödsamtalen besvaras i Vasa och Åbo.
I kursen vars ansökningsperiod är aktuell nu är svenskan inte ett krav. Men det var det däremot i den förra kursen.
– Vi har som mål att varannan kurs ska ha svenska som krav, säger Tiainen.
Själva undervisningen sker alltid på finska.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.