Förflytta dig till innehållet

Emil Enqvist valde äventyret – studerar och spelar fotboll i USA

Privat
fotbollsspelare uppställda på rad
Emil Enqvist (i mitten) från Åbo är inne på sitt andra collegeår i delstaten Iowa, där han också spelar fotboll i skolans lag.

För nu 23-åriga Emil Enqvist från Åbo var det möjligheten att satsa på både studier och fotboll – samt att på köpet lära sig ännu bättre engelska – som avgjorde. Han skulle testa på collegelivet.

Enqvist åkte första gången över till Iowa i januari 2019 efter att han gjort värnplikten. Planen är att fixa studierna på 3,5 år istället för de vanliga fyra åren.

Landade i Trumpdelstat

Enqvist landade i utkanten av staden Des Moines i delstaten Iowa, rätt så mitt i USA då man ser landet på kartan. Des Moines är med amerikanska mått mätt en småstad med sina omkring 215 000 invånare, men i storstadsområdet bor det ändå nästan 700 000 människor.
Väl där är Grand View College beläget en bit nordost om stadskärnan, i stadsdelen Union Park.

Vikings, smeknamnet som Grand Views alla idrottslag bär, sorterar under takorganisationen NAIA, där de flesta mindre skolor håller till. Inom NAIA finns ännu två divisioner, eller i praktiken nivåer. Lagen i de olika divisionerna är indelade i konferenser, som i princip är olika regionala ligor med varierande antal lag. Totalt deltar 249 skolor i NAIA:s serier. Den betydligt mer glamorösa NCAA-takorganisationen har för det mesta större skolor som medlemmar och är indelad i tre divisioner – och omfattar nästan 1 300 skolor, där också de skolor som oftast figurerar på munkjackor och kepsar finns.

Spel i Tvåan ledde till strul

Enqvist har en spelarbakgrund inom ÅIFK, TPS-juniorerna och SalPa i Tvåan, där han spelade fram till och med hösten 2018. Intressant nog höll just det på att sätta käppar i hjulen för collegeäventyret.

– Eftersom jag fick en del resekostnader ersatt av SalPa, räknades det som att jag varit proffs. Det går inte för sig där, vilket också ledde till att jag inte fick spela matcher under mitt första år i skolan.

Den här säsongen fick han däremot spela, men säsongen blev ändå inte riktigt som man tänkt sig. På grund av coronapandemin avslutades säsongen mitt i och konferensslutspelen ska enligt preliminära planer spelas under våren.

en fotbollsspelare i anfallstagenPrivat
Nivån på fotbollen i NAIA motsvarar ungefär Tvåan i Finland. Foto: Privat

– Efter två år i Grand View skulle jag säga att nivån där är ungefär densamma som i Tvåan i Finland. Men det finns mycket mer pengar till allt runtomkring. Fotbollen är inte den högst prioriterade grenen, långt ifrån, men faciliteterna är trots det riktigt bra. Vi har en gräsplan på campus och konstgräsplanen ligger fem minuter bort. Till stadion tar det 10–15 minuter med bil.

Amatörideal, men med studiemöjlighet som motprestation

På hemmamatcherna har Vikings omkring 500 åskådare på läktarna i vanliga fall, men det faktum att hemmastadion ligger en bit bort från skolcampus bidrar till att publiken inte riktigt hittar dit.

Collegespelare får ingen ersättning för spelandet, men de bästa får studierna på köpet i och med stipendiesystemet. Det är ingen liten slant det handlar om, på privata universitet kan det handla om upp till 40 000 dollar per läsår.

– Den amerikanska spelstilen avviker en hel del från vad vi är vana vid. Det är mycket fokus på snabbhet och fysik, medan den taktiska biten inte alltid är så högt prioriterad. Men huvudsaken är att det går att kombinera studier med spel på en bra nivå.

Fotbollen lågt i rankingen

Volleybollen är den största grenen i Grand View för tillfället, följd av brottning.

– I brottning är vår skola bland de bästa i hela delstaten, fast vi inte är närapå den största skolan.

Grand View hade i våras 1 886 studerande, de statliga universiteten Iowa State och University of Iowa en bit över 30 000 var.

– Men stämningen i skolan är utmärkt. Man känner faktiskt varandra och på kurserna är vi kanske 20–30 personer, vilket känns lämpligt.

Balansen mellan studier och idrott tilltalar åtminstone Enqvist. Normalt har man tre morgonpass i veckan, efter det skola och ett par timmar efter att skolan slutat har man igen träningspass. Kvällarna är lediga.

– Då vi spelar matcher kan det bli rätt intensivt, då vi ibland har tre matcher i veckan.

fotbollsspelare firar ett målPrivat
Lagandan och stämningen både i skolan och i laget får beröm av Enqvist. Foto: Privat

För att bli värvad som studerandeidrottare till ett college i USA handlar det om att någon av universitetets tränare eller idrottsansvariga ska få upp ögonen för dig. Det gäller att vara tillräckligt bra och att hitta rätt universitetslag, där det finns en lämplig öppning.

Är man tillräckligt bra och om alla pusselbitar faller på plats kan man få ett idrottarstipendium som i praktiken täcker (åtminstone en stor del av) läsårsavgifterna. I Enqvists fall är det boendet och maten på campus som är den stora kostnaden.

– Jag hade snackat med många som åkt över för att spela andra sporter i college innan jag åkte, men ingen som åkt dit för att spela fotboll. Så en liten risktagning var det nog, säger Enqvist som studerar ”sports management”, det vill säga idrottsledarskap som sitt huvudämne.

Mångkulturell mix i truppen

Fotbollslaget på Grand View är en mix av många olika nationaliteter. I truppen (för både första och andralaget) ingår förutom Enqvist och lokala förmågor spelare från Tyskland, Schweiz, Ecuador, Skottland, Costa Rica, Sverige, Brasilien, Spanien, Norge, Sydafrika, Hong Kong och Tanzania. En regelrätt kulturell smältdegel, med andra ord.

– Själva ansökningsprocessen gick på en månad efter att jag snackat med tränarna på Grand View. Med facit på hand var det nog för snabbt och utan en erfaren idrottsagent hade det inte lyckats.

– Det här är utan vidare en erfarenhet jag rekommenderar att man tar vara på om chansen finns. Erfarenheten har gjort att man vuxit som person och det kan också göra riktigt gott att komma långt bort hemifrån. Det är många som frågat mig om råd och tips, och jag hjälper gärna till.

En hel del byråkrati

Men man ska vara beredd på en del byråkrati. Ett papper som det frågades efter var en ”class ranking”, ett papper där det framgår om den studerande hör till de 50 bästa i olika ämnen i det som motsvarar gymnasiet.

– Ett sådant papper får man inte ens skriva ut i Finland. Dessutom var vi väl nätt och jämt 50 studerande på min klass i Pargas svenska gymnasium, säger Enqvist.

Efter att studierna är avklarade – och förhoppningsvis ännu ett slutspel samt en hel säsong i Iowa – ser det ändå ut som att Finland kallar.

– Eventuellt fortsätter jag studera i Jyväskylä, där man kan fortsätta med samma huvudämne. Möjligheten att avlägga magisterexamen i USA finns också, men jag tror det bär iväg hemåt. Säkert blir det fotboll också igen i Finland, men svårt att säga på vilken nivå.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter