Vården privatiseras i Kristinestad: ”Privata aktörer kommer behövas i Finland i framtiden”
Vårdbolaget Bottenhavets hälsa tog vid årsskiftet över 30 procent av den offentliga vården i Kristinestad. Företaget ansvarar nu för läkarmottagningen, tandvården, rehabiliteringsavdelningen, barn-, mödra- och seniorrådgivningen, fysioterapin och delar av förvaltningen.
Samföretaget Bottenhavets hälsa ägs till 75 procent av börsnoterade vårdjätten Pihlajalinna, 17,5 procent av Kristinestad och 7,5 procent av Vasa sjukvårdsdistrikt. Bolaget ansvarar för vårdtjänster värda omkring sex miljoner euro.
”Fastnade på näthinnan”
Planerna på att överlåta en del av vårdtjänsterna till ett företag fanns redan innan Mila Segervall blev stadsdirektör, under Juha Sipiläs (C) regering. Bakgrunden till beslutet berodde delvis på en oro inför framtiden.
– Under den förra reformrundan fanns det en karta där det inte fanns någon hälsocentral i Kristinestad. Den kartan, som inte finns längre, fastnade på näthinnan för många. Förtroendemän och tjänstemän började utreda hur vi kunde säkerställa att vi har vård för våra kommuninvånare även i framtiden, säger Segervall.
Snabb övergång
Heli Silomäki, vd för Bottenhavets hälsa, säger att den första månaden har gått relativt smärtfritt.
– Övergången gick snabbt och som väntat. Förstås är förändringar stressande och det har varit lite jobbigt att vänja sig vid de nya systemen. Men personalen har haft tålamod och klarat det bra, vilket jag är jättestolt över.
Bottenhavets hälsa tog över drygt 60 anställda. Två läkare sade upp sig innan övergången, men nu består läkarstyrkan av sju läkare.
– Fyra är på plats samtidigt och tre är distansläkare, så jag är nöjd med läkarsituationen.
Silomäki tror inte att Kristinestadsborna har noterat förändringarna.
Vilhelmina Öhman/SPTSegervall har hittills bara hört positiva reaktioner och att folk är glada att öppenvården i kommunen har garanterats.
– Det är samma personal på mottagningarna och det är samma dörrar du går in igenom. På utsidan har bara en ny flagga hissats och personalen får lön från ett annat ställe.
Segervall säger att en fördel med en mindre ort är att det snabbt kommer till känna om något är på tok.
– Jag får, kanske till skillnad från andra stadsdirektörer, samtal från kommuninvånarna om än det ena, än det andra. Jag tror det fångas upp ganska snabbt om något inte fungerar.
Förutom djungeltrumman står det i avtalet att staden ska övervaka hur Bottenhavets hälsa producerar tjänster. Det finns även en styrelse där samtliga ägare är representerade.
– Det ska bildas en styrgrupp bestående av ägarnas representanter som övervakar verksamheten. Styrgruppen ska ha möten minst sex gånger per år. Staden har också diskuterat att vd:n för Bottenhavets hälsa regelbundet ska kallas till stadsstyrelsen för att ge en rapport.
Även Regionförvaltningsverket, Valvira och Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5) övervakar verksamheten.
Vilhelmina Öhman/SPTInte den enda kommunen
Kristinestad är inte den enda kommunen i Österbotten som ingått ett avtal och privatiserat den öppna vården. Parkano har ett liknande avtal och 2018 skapade Laihela och Pihjalalinna ett samföretag som ansvarar för äldreomsorgen och omsorgen för personer med funktionsvariationer. Liknande avtal med privata aktörer förekommer också på andra orter i Finland.
– Privata alternativ är inget ovanligt. Bottenhavets hälsa är inte heller helt privat, det är ett samföretag, säger Segervall.
Segervall säger att det skulle ha varit samma kostnader om staden hade fortsatt producera tjänsterna själva.
Bolaget betalar inte hyra för lokalerna på sjukhusbacken i Kristinestad, utan har tillsvidare nyttjanderätt.
Vårdlandskapets sydspets
Enligt det förslag om vårdreformen som är på bordet skulle möjligheten att köpa privata vårdtjänster begränsas och den statliga styrningen blir tydligare än den är i dag. Kristinestad tog i sitt utlåtande om reformen upp de privata aktörernas roll i framtiden.
– Jag hoppas att man hittar en lösning för de privata aktörerna för vi kommer att behöva dem i Finland i framtiden. Behovet av vård och en mångfald av vård kommer bara att öka, säger Segervall.
Segervall funderar också på hur det går med samkommunerna Kårkullas och Eskoos verksamhet efter vårdreformen.
– Tanken med den här vårdreformen är att säkerställa en likvärdig vård för alla landets invånare. Men hur garanterar man det när man är längst ut i ett vårddistrikt med en åldrande befolkning? Hur ser man till att vården når vårdlandskapets sydspets?
Vilhelmina Öhman/SPTAvtalet Kristinestad har med Bottenhavets hälsa är i kraft 15 år med möjlighet till ytterligare fem. När Österbottens välfärdsområde tar över ansvaret den första januari 2022 går avtalet över till välfärdsområdet.
Silomäki och Segervall utgår ifrån att verksamheten fortsätter som nu.
Planen att privatisera vården i Kristinestad inleddes under Sipiläs regering. Skulle ni ha tagit samma beslut i dag?
– Kristinestad har alltid försökt ligga i framkant. Vi skulle oavsett ha funderat på hur vi kan säkerställa att våra kommuninvånare får vård i framtiden. Jag tror att vi skulle ha landat i samma lösning, säger Segervall.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.