Elnätsbolagens monopol skapar dyr friktion
Förra veckan damp Carunas brev om prishöjningar ner i många brevlådor. Elöverföringsavgifterna höjs, igen. Priserna stiger i september med i medeltal 3,4 procent, vilket betyder 4,24 euro högre månadsavgift för den som bor i ett eluppvärmt småhus (ÅU 11.7). Också flera andra elnätsbolag höjer sina priser i år, som Åbo Energi och Vakka-Suomen Voima i Egentliga Finland.
Caruna motiverar prisstegringen med regeringens höjning av mervärdesskatten, högre ränte- och materialkostnader och stora investeringskrav för att tillmötesgå den gröna omställningen. Bland annat förnyandet av 400 kilometer elnät i Nådendal och Salo hör till fjolårets större projekt. Främst hänvisar Caruna ändå till ett underskott.
För kunden klingar Carunas förklaring om underskott falskt. Det är visserligen Energimyndigheten som övervakar eldistributionsbolagens prissättning i fyraårsperioder, och om bolaget har ett underskott i slutet av perioden får priserna höjas, men Caruna höjde priserna också i fjol i två etapper och gjorde sitt bästa resultat någonsin med en rörelsevinst på drygt 212 miljoner euro. Utdelningen till Carunas ägare, som till största delen är utländska investerare, var 130 miljoner.
Att Carunaägarnas vinster styrs till skatteparadis är inte lagstridigt, men moralen i att ett bolag i monopolställning gör rekordvinst och samtidigt trissar upp konsumentpriserna kan ifrågasättas. Vi ska ändå minnas att det inte var finska staten som sålde ut Caruna, utan statsägda bolaget Fortum i egenskap av Carunas dåvarande ägare. Men statsminister Jyrki Katainens (Saml) regering med ägarstyrningsminister Pekka Haavisto (Gröna) i spetsen välsignade affären och bär därmed det politiska ansvaret.
Beslutet har kostat den finska staten tiotals miljoner i förlorade skatteintäkter, och Haavisto har senare konstaterat att Caruna missbrukar sin monopolställning.
Framgångsrika företag behövs i Finland för att marknadsekonomins hjul ska kunna rulla och generera välfärd. Men samhällsbärande infrastruktur som elnät, vägnät och vård ska inte fungera enligt marknadsekonomins krav på lönsamhet.
Privatisering borde inte i praktiken innebära att ett enda bolag ges en odiskutabel monopolställning med noll möjligheter för medborgaren/konsumenten att rösta med plånboken.
Trots att det finns ett åttiotal elnätsbolag i Finland är elöverföringen ett geografiskt bundet monopol som inte kan konkurrensutsättas. Den som är missnöjd med Carunas elöverföring kan alltså inte välja en annan aktör. Om de här livsviktiga funktionerna överlåts till privata – och i vissa fall utländska – aktörer medför det dessutom risker för Finlands beredskap.
För att försöka bromsa prishöjningarna på elöverföringen har Energimyndigheten infört en ny övervakningsmodell för åren 2024-2031, men elöverföringsbolagen menar att den leder till skuldsättning och färre investeringar av bolagen. De har protesterat genom att söka ändring i marknadsdomstolen och domstolens beslut väntas komma nästa år. Dåligt maskerade monopol blir på många sätt en dyr affär för både kund och stat.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.