Elias Tillandz pris till Sirpa Jalkanens grupp — forskarartikel ger kunskap om immunförsvaret som kan användas för att förhindra att cancer sprids
Akademikern Sirpa Jalkanen och hennes forskargrupp vid Åbo universitet belönas för fjolårets bästa vetenskapliga artikel vid Biocity i Åbo. Artikeln ger nya verktyg för att förstå människans immunförsvar på molekylnivå.
Elias Tillandz-priset delas årligen ut till den bästa vetenskapliga artikeln vid Biocity. Biocitys vetenskapliga råd väljer vem som får priset.
– Vanligen delas priset ut i samband med Biocity-symposiet, men på grund av coronapandemin delas utmärkelsen den här gången ut i samband med nästa års symposium i augusti 2021. Vi upplever att det är viktigt att uppmärksamma våra forskares förtjänstfulla arbete trots att vi inte kan arrangera någon ceremoni i år, säger Biocity Turkus vetenskapliga ledare, professor Jyrki Heino.
Publikationspriset, har fått sitt namn efter Elias Tillandz (1640–1693), professor vid den dåtida Kungliga Akademien i Åbo. Tillandz införde de empiriska vetenskaperna i Finland och han publicerade den första vetenskapliga artikeln i Åbo.
I priset, som i år delades ut för sextonde gången, ingår ett stipendium med stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi.
Forskningen belyser immunförsvarets funktion
Att vita blodkroppar kan röra sig mellan lymfsystemet, lymfvävnaderna och blodcirkulationen är av största vikt för vårt immunförsvar. Lymfkärlen transporterar sjukdomsalstrare från inflammerade områden till lymfkörtlarna.
Där aktiveras en sorts vita blodkroppar som kallas lymfocyter, som genom blodomloppet tar sig till inflammationen för att avlägsna sjukdomsalstrarna.
Att aktivera lymfocyterna tar tid. Därför behöver immunförsvaret en annan sorts vita blodkroppar, neutrofiler, som utan aktiveringsfas klarar av att förstöra sjukdomsalstrarna och förhindra att inflammationen sprider sig.
Den belönade forskningen kastar nytt ljus på lymfsystemet, som i flera decennier uppfattats som ett passivt kanalnätverk inom vilket celler och vätskor pumpas runt i omloppet tack vare hjärtslag och venklaffar.
– I den prisbelönade artikeln analyserade vi människans lymfsystem med encellssekvensering. Vi fann sex olika grupper av lymfkärl som är anatomiskt placerade på ställen som är strategiska för lymfkörtlarna och uttrycker molekyler som är typiska för var och en av dem, säger artikelns huvudförfattare, akademiforskare Akira Takeda vid forskningslaboratoriet Medicity vid Åbo universitet.
Forskningen fokuserade främst på de molekyler som neutrofilerna använder för att ta sig fram. Dessa har tidigare varit helt okända.
– Vår forskargrupp kunde visa att neutrofilerna placerar sig som portvakter vid öppningarna för de blodkärl som leder ut från lymfkörtlarna. Detta behövs vid inflammationer, så att sjukdomsalstrarna inte sprider sig till resten av kroppen, säger Sirpa Jalkanen.
Resultaten ger nya potentiella målmolekyler för att utveckla läkemedel som reglerar immunförsvaret och hindrar spridningen av cancer. Många former av cancer, till exempel i bröst, huvud och hals, använder i huvudsak lymfsystemet för att sprida sig.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.