Elever i sexan på Kimitoön fick insyn i demokrati – så firades Barnkonventionens dag
”Hur många barn finns det nu på Kimitoön med arbetslösa föräldrar?”, ”Kunde man ordna någon typ av ungdomsgård i Västanfjärd?”, ”Kunde också de yngre eleverna få vara med i ungdomsgården i Kimito?”, ”Kunde Dalsbruk få en skatepark?”, ”Hur satsar Kimitoön på barns rättigheter?” ”Är det svårt att fatta sparbeslut?” var några av de frågor som elever i årskurs sex på Kimitoön funderade över under Barnkonventionens dag på fredag.
Dagen till ära fick eleverna insyn i hur förtroendevalda på Kimitoön jobbar och i hur kommunen fungerar. Det här var första gången den tvåspråkiga så kallade demokratidagen arrangerades, men tanken är att den ska införas som en årlig tradition som är en del av kulturläroplanen.
För arrangemangen står Kulturenheten vid Kimitoöns kommun och Sagalunds barnkulturcenter.
Under rådande omständigheter var det på distans som mötet mellan eleverna och de förtroendevalda ägde rum. Politikerna representerades av Jonna Lappalainen (C) och Dennis Nordell (SFP).
– Vi ville ha en svensk- och en finskspråkig politiker, som har erfarenhet av barn och som skulle kunna förklara saker på ett kort och tydligt sätt, säger Kimitoöns kultursekreterare Hanna Mehtonen-Rinne.
Hon får medhåll av medarrangören Kristiina Tiainen från Sagalund om att det här lyckades bra.
Förberett frågor på förhand
I skolorna hade man förberett sig inför distansträffen genom att titta på en filmsnutt om barns rättigheter och genom att fundera ut frågor.
Under träffen hann varje klass ställa en fråga, men arrangörerna uppmanade lärarna att skicka in alla frågor och lovade vidarebefordra dem åt tjänstemän och politiker.
Enligt Mehtonen-Rinne och Tiainen fick eleverna svar på sina frågor.
Som svar på den orofyllda frågan om barn med arbetslösa föräldrar fick eleverna bland annat veta att Kimitoön erbjuder gratis klubbverksamhet i Kimito och förhoppningsvis även i de andra byarna i framtiden, där alla har samma möjligheter att vara med.
Det finns möjlighet att påverka
Flera av svaren utmynnade i vilka påverkningsmöjligheter som finns på Kimitoön för dem som inte ännu är röstberättigade.
Till exempel har Kimitoöns Ungdomsparlament en representant i varje nämnd och i styrelsen, och vidare kan man lämna in sina önskemål till Islaparlamentet.
Islaparlamentet består av barn och unga från hela Kimitoön som en gång om året fattar beslut om hur 10 000 euro ska användas för att förbättra vardagen för just denna målgrupp.
Tummen upp från Västanfjärd
Nina Knuts, rektor i Västanfjärds skola, tyckte att demokratidagen bjöd på en intressant stund.
– Vi har jobbat hela veckan med temat barns rättigheter. Eleverna fick bra svar på sina frågor. Det var intressant att få lyssna också på de andra, säger Knuts.
Gällande önskan om en ungdomsgård i Västanfjärd fick eleverna svaret att saken nu ska föras vidare till fritidsavdelningen, men tipsades också om att man kan skriva ett brev om sina önskemål till fritidschefen.
– Tanken är att vi i fortsättningen ska ordna det här som ett fysiskt möte, för bättre interaktion, säger Mehtonen-Rinne.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.