Elektriskt krispaket i schangtil budget
En sak, elen, dominerar i offentligheten den sista budgeten för nuvarande regeringssammansättning. Är det bra att en sak kamouflerar helheten?
Budgeten för nästa år följer det traditionella mönstret, regeringspartierna är nöjda och oppositionspartierna konstaterar att allt borde ha gjorts annorlunda. Den här traditionella konstellationen inger nästan trygghet i en tid av många osäkerhetsfaktorer.
Politikernas uppgift är att vara lyhörda och lyssna på olika signaler i samhället. I samband med budgeten för nästa år får man ändå en känsla av att lyhördheten delvis har övergått i en överdimensionerad tillgjordhet.
Politiken och politikerna har också till uppgift att visa vägen framåt, men nu har regeringen i samband med budgetmanglingen valt att i stället reparera groparna i vägen. I synnerhet åtgärderna för att stävja de höga elpriserna verkar vara en åtgärdslista man rafsat ihop och som delar experterna.
Det syns tydligt att regeringen vill fokusera på att lösa krisen med de höga elprisen. Regeringen anger att det handlar om en kris. Är det fråga om en kris eller en tillfällig marknadsstörning är sedan en fråga som kan diskuteras.
Bristen på el höjer priset, på samma vis som bristen på andra varor och tjänster höjer priset på dem. Staten kan inte alltid agera brandkår då marknadsmekanismerna har störningar. Man kan ställa frågan om bolagen som säljer el är de som i sista hand vinner på statens åtgärdspaket?
El kan ändå inte helt jämställas med vilken produkt som helst, då de flesta är beroende av el, på ett eller annat sätt. Trots att tillgången till el kan anses vara en del av grundtryggheten och också en del av Finlands krisberedskap, kan de bolag som säljer el, i alla fall tillsvidare, själva bestämma prissättningen. Vilket ansvar har elbolagen i en dylik situation?
En del av de åtgärder regeringen fattade beslut om är tidsbundna. Tidsbundenheten är en bra modell i detta sammanhang och ger möjlighet att senare ta ställning till en eventuell fortsättning.
Regeringen beslöt att tillfälligt sänka momsen på el från 24 procent till 10 procent samt att införa ett inkomstskatteavdrag eller alternativt ett särskilt elstöd. Dessa åtgärder uppmuntrar inte direkt till att minska sin användning av el, vilket borde vara fallet.
Den modell som nu omfattades är inte oproblematisk. Statens åtgärder borde också uppmuntra till minskad elanvändning. Den sänkta momsen riktar sig med säkerhet endast till redan gjorda elavtal med fast pris. En sänkt moms begränsar inte elbolagens prissättningsmöjligheter.
Ett stadigt grepp om statsekonomin har saknats de senaste åren. Det finns ett nästan oändligt behov av pengar i samhället. Politikens sak är att balansera mellan de olika behoven. Den nu sittande regeringen har försökt tillgodose så gott som alla och allas behov.
Det finns, till regeringens försvar, en hel del force majeure-ingredienser i budgeten, vilka ökar statens utgifter. Vårdreformen blir en dyr affär och försvaret får sina välmotiverade anslag.
Samtidigt kan man säga att den dyra vårdreformen är regeringens egen konstruktion. Det som är säkert med vårdreformen är att vården blir dyrare, men det är i högsta grad osäkert om vården blir bättre eller mera tillgänglig.
Underskottet i statsbudgeten eller den ökande skuldsättningen har inte oroat den sittande regeringen. Den regering som tillträder efter valet har många obekväma beslut framför sig, om målsättningen ska vara att balansera statens ekonomi.
Kriserna tar inte slut efter nästa budgetår. Kommande regeringar kommer att ha små chanser att driva en politik som gör dem populära i väljarnas ögon. Minskade statliga utgifter är alltid bort från någon. Bort från någon är ingen omtyckt uppgift och det är få politiker som är villiga att ta den rollen och det ansvaret i politiken.
Ett underskott på 8,1 miljarder i budgeten för år 2023 är ingen liten sak. Alla välmenande tillskott i statsbudgeten blir oftast permanenta utgifter som är svåra att plocka bort.
Slutsatsen av budgeten för år 2023 blir att innehållet i den var så elektriskt att man inte vågade röra i det, med risk för att man får en elektrisk stöt som känns ännu i valet våren 2023
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.