Elbilar, sol- och vindkraft är ingen ja/nej-fråga
Av alla insändare på ÅU:s webb är Bengt Karlssons om sol/vindkraft och elbilsbatterier sannolikt den mest lästa och kommenterade. Ämnet engagerar.
Det finns ändå inga enkla svar på frågor om den gröna ekonomins fördelar och nackdelar. Det framgick tydligt av intervjuerna med ÅA-professorerna Olav Eklund och Ron Zevenhoven i (ÅU, 29.1).
Enkla svar skulle vara trevliga för oss konsumenter, exempelvis då vi stiger in i en bilaffär:
”Så här många procent miljövänligare är en hydrid- eller elbil”. Så kunde det stå i någon broschyr, och med något pålitligt forskningsinstitut som källa.
Det är ändå omöjligt. För den som kör väldigt lite blir det kanske ingen miljönytta. Den miljöpåverkan som följer av produktionen av en ny bil nollas först efter flera år av de mindre utsläppen.
Ju dyrare och mer komplicerad teknik, desto större utsläpp. Därför var Tesla till en början knappast en egentlig miljöföregångare men nog en teknisk föregångare (som i sin tur förstås också har pressat andra till utvecklingsarbete).
Biltillverkarna ska man i alla fall inte lita på. De har i alla år systematiskt ljugit om sina bilars utsläpp och bränsleförbrukning. De flesta har hört om Volkswagenskandalen, ”dieselgate”, men listan är lång över tillverkare som har erkänt systematiskt bedrägeri.
Därför är det svårt att tro att de skulle tala sanning om livscykelutsläppen för hydrid- eller elbilar. Än mindre sannolikt är att de vill (eller ens kan?) redogöra för alla människorättsbrott som möjliggör stöpselbilarna.
Här skiljer sig såklart inte de eldrivna bilarnas bristfälliga cv:n från bensin- och dieselbilarnas meritförteckningar. Hur många ursprungsfolk har inte förtryckts av oljeindustrin? Branschens grundstenar har lagts med ett murbruk som består av av folkmord, slaveri och statskupper.
På så vis är problematiken med att utvinna råvaror för elbilar i grund och botten inte annorlunda på något vis.
De utsläppsmål som har ställts upp på olika forum, av EU eller på nationell nivå leder alla mot ett mål: mycket mer elektricitet.
Så, varifrån den elen ska komma? Ursprunget påverkar också elbilarnas miljöegenskaper.
Det globala elbehovet ökade med 5 procent i fjol och beräknas öka nästan lika mycket i år. Inte konstigt att kolkraft var den viktigaste energikällan i Tyskland under första halvåret 2021. Det är svårt att avveckla då alla vill ha mer el.
Frågan om tillgången till miljövänligare el löses inte snabbt. Ett bra exempel är från en köldknäpp i fjol: Finland köpte in svensk vattenkraftsel, samtidigt som svenskarna fyllde på med kolkraftsel söderifrån. Som ett transitland för el importerar Sverige mycket kolkraftsström från Tyskland, Polen och Litauen.
Vindkraften dras i sin tur med samma miljö- och människorättsproblematik som annan grön ekonomi. Ur ett livscykelperspektiv kommer vindkraften i alla fall med sina klimatgasutsläpp på nästan samma plats som kärnkraften, enligt FN:s klimatpanel, IPCC.
Något större utsläpp har solkraften, vattenkraften och den geotermiska energin. Också de är ändå marginella jämfört med kolkraften, som har sjuttiofaldiga utsläpp jämfört med vindkraft/kärnkraft.
Så här vintertid, när energipaletten fylls på med kolkraft i både andra länder och hos oss, finns det därför inte riktigt något som kan kallas entydigt mijövänligt av det som vi får ut ur våra vägguttag.
Är då loppet kört? Ingalunda. Utsläppen har överlag minskat drastiskt per producerad energienhet jämfört med vad som förr blåstes eller hälldes ut i naturen. Nyttan minimeras ändå samtidigt av att vi och alla andra använder så mycket mer energi.
Debatten om energilösningar borde undvika ett svartvitt rätt eller fel-upplägg. Tyvärr blir det inte bättre då stora aktörer serverar väldigt förenklade påståenden, påståenden på rent infantil nivå. Vi kan ta Åbo stad som exempel:
”Åbo ska bli Finlands första avfalls- och utsläppsfria stad, redan 2040.”
Det är strunt, inte ens önsketänkande, utan magiskt tänkande. Något sådant som utsläppsfritt finns inte, det är reklamspråk utan substans. Den hetsiga jo-nej-debatten om grön ekonomi är säkert delvis en följd av att det hela marknadsförs som något undergörande.
Rätt riktade satsningar på grön ekonomi är ett steg i rätt riktning, men vi får inte blunda för att vi då istället måste tackla andra former av miljöpåverkan, annorlunda etiska frågor.
Alla våra positiva val har också negativa följder, någonstans. Slutsaldot för elbilar, då? Det blir säkert ett plus på sista raden – en nettovinst för miljön, på sikt – men det finns negativa aspekter som inte kan sopas under mattan.
Är glad över ledarskribentens objektiva inställning till problematiken kring olika energiformer.Det är viktigt att de dolda miljöavtrycken/kostnaderna publiceras då politike,gröna organisationer och mainstreammedia okritiskt vurmar för elbilar,vindkraftc I tillägg till mina insändare i ämnet kan konstateras att återvinningen av elbilars batterier är och kommer att bli ett mycket stort problem.(Se Sabina Weiss´artikel ”The World Needs to Crack Battery Recycling-Fast” 23.11,2021)Det har också uppstått problem med spontana bränder i litium batteriet.I Californien har man därför rekommenderat att inte parkera elbilen närmare än 50 fot(ca16m) från närmaste brännbara föremål och att manhelst bör parkera en sådan bil på taket till parkeringshuset Se också Jon Wittakers artikel i Invvstment Monitor:”Let´s be honest,batteries are bad for the environment” 21.01.2021.Det bör dock tilläggas att bilfabrikanterna/batteritillverkarna säkert arbetar flitigt för att åtminstone delvis överkomma olägenheterna med eldrivna bilar. Jarl Ahlbeck gör klokt i att inte köra på besoök till svärmor med elbil,ty redan vid minus 7 grader minskar kapaciteten hos elbilen med 40%.Att bli sittande i kylan i väntan på bärgningsbil är mindre roligt.Ett tomt elbilsbatteri måste laddas i ett varmt garage.
Bilarss förbränningsmotorer har utvecklats så att bränslekonsumptionen minskat med20 % och med fokus somkommer ut ur avgasröret har katalysatorer också minskat utsläpp av kolmonoxid,kolväten och kväveoxider,som till skillnad från koldioxid är skadliga ämnen.Dessutom finns det nya svenska katalysatorsystemet CATARIS,som nästan helt tar bort de skadliga ämnena.Cataris klarade redan de nya kraven i E,uro 7 med marginal redan 2018.Det verkar som om en modern dieselbil har ett lägre koldioxidutslåpp än elbolen i en livscykelanalys. Å andra sidan förstår jag inte varför koldioxidens roll anses vara negativ.
Vad beträffar vindkraft är det skäl att påminna att för varje vindkraftsenhet måste motsvarande motsvarande kapacitet balanskaraft säkerställas då elnätet ej tål de spånningar som de varierande vindstykrorna förorsakar.
Det är inte rätt att jämföra oljeutvinning med barn och slavarbete i gruvindustrin i Kongo och Kina.m.fl.Oljeutvinningen sköts av professionella oljearbetare och övervakningen är sträng.Har dock hört om att utvinningen i Sibirien inkräktar på Netzenernas kultur och livsstil-jakt,fiske och renskötsel.Oljan kommer först med eget tryck,sedan pumpas den , inga barn/slavarbetare behöver jobba i borrhålet med att skpa upp oljan med pyts ock ämbare.
Med vänlig hälsning
Bengt Karlsson
Bra analys. Säger som min förra professor ”Det här verkar ju enkelt att förstå, men vänta tills jag har börjat förklara!” För mig som inte kör mycket utom av och av till Svärmor i Suolahti 2×5 timmar är min bensindrivna aningen ålderstigna några tusen euros Toyota miljövänligast. El och hybrid funkar inte alls. För en som kör mycket och kan ladda hemma och har extra pengar är väl elbil ett alternativ, men, men, hur/var produceras jättebatteriet? Min bensin kommer från Ryssland via Neste i Borgå. Ack ja.
HYVÄ! Teillä toimittajat uskaltavat sanoa asiat suoraan ja rehellisesti! Kiitos, kun otatte esille tärkeitä aiheita!