Ekonomiskt pressade lantbrukare möts på Åland – ”Konsumenterna förda bakom ljuset”
Arkiv/Erik SandströmDen 29–30 juni möts närmare 250 finlandssvenska lantbrukare på Åland när Svenska lantbruksproducenternas riksförbund (SLC) håller förbundskongress.
På onsdagen öppnade SLC:s ordförande Mats Nylund kongressen med budskapet att den billiga matens tid är förbi.
– Det är vår uppgift som bönder att producera mat, och denna vår har de finländska bönderna gjort vårsådden med de dyraste produktionsinsatserna någonsin. Det är inte moraliskt hållbart att företag i nyckelställning ger positiva vinstvarningar när jordbruket går på knä. SLC kräver att de övriga i livsmedelskedjan, både de som säljer förnödenheter, förädlar livsmedel och säljer dem också ställer upp. Den billiga matens tid är förbi. Vi måste få ut mera från marknaden, sade Mats Nylund bland annat.
Varje år blir jordbrukarna färre, säger han till Nya Åland. De minskar med en till två procent årligen. År för år sjunker även jordbruksinkomsten, det vill säga det bönderna betalar skatt på, trots att gårdarna har blivit större.
– Jordbruken i Finland omsatte 100.000 euro år 2000 och jordbruksinkomsten var 30 000 euro. År 2022 ser jordbruken ut att omsätta 200 000 euro och jordbruksinkomsten kommer ligga på 10 000 euro. De producerar dubbelt så mycket för en tredjedel, säger Nylund.
SLC kräver därför att Finlands regering ska skärpa livsmedelsmarknadslagen och konkurrenslagen. Nylund vill se livsmedelsmarknadslagen skärpas på tre sätt: kortare avtalsperioder, regler om indexbindning för kostnadsökningar och en rätt för forskarna att få tillgång till prisbilden.
Julskinkans pris sätts i januari
Vad innebär de skärpta lagarna konkret?
– Priset på kommande julskinkan sätts redan i januari. Om man ska göra ett avtal så långt innan måste det finnas ett regelverk som gör att priset kan leva med förändrat marknadsläge, förklarar Nylund.
– När det gäller indexbindning kan ett exempel vara en klausul att om energipriserna ökar med si och så, så finns det beredskap att omförhandla avtalet eller justera priserna, fortsätter han.
– Sedan vet vi producentpriserna och vi vet vad maten kostar i butiken. Men inte ens forskare kan se hur prisbildningen ser ut mellan handel och industri. Så kan vi inte ha det.
Konkurrenslagen kräver mer arbete. Men det finns anledning att se vad som kan göras för att stärka primärproducenternas ställning.
– Det finns en stor skevhet när hundratals privata köpmän eller tiotals regionala handelslag får gå samman och bilda en gemensam inköpsorganisation. Det har lett till att det är två uppköpare på den finska livsmedelsmarknaden som dominerar över 80 procent av marknaden. Det är likadant på Åland, säger Nylund.
Behov att se över lagen
Nylund utgår från att förändringarna i livsmedelsmarknadslagen går igenom.
– Den tidigare och den nuvarande jord- och skogsbruksministern har båda sagt att det finns behov att se över den här lagstiftningen, säger han.
– Det är nog nästa regeringsbildning i Finland som tar itu med konkurrenslagstiftningen. Men beredningsarbetet börjar redan nu. Vi vill ha rättvisa villkor och det kommer vi lyfta fram inför nästa riksdagsval i Finland.
– Som konsument blir du förd bakom ljuset, säger Ålands producentförbunds ordförande Birgitta Eriksson-Paulsson .
– Priserna i butiken ökar markant och vi har lojala konsumenter som ändå väljer att köpa inhemskt. Man tror att man stödjer producenten men i verkligheten hamnar procenterna på så många andra bord och företag än primärproducentens. Det är synd. De som har de största kostnadsökningarna är de som får minst kompensation, fortsätter hon.
Enligt Eriksson-Paulsson kan man inte förvänta sig att samhället ska rädda lantbruket. Det är handeln som sitter på den positionen, säger hon.
– Vår andel av hemvetekakan eller mjölken behöver öka. Annars kommer vi hamna i den ytterst sorgliga slutpunkten att produktionen kommer gå ner för att våra bönder inte har råd att producera mat.
Varm och torr sommar
Det ser ut att bli en varm och torr sommar vilket spär på krisen ytterligare.
– Den torra sommaren vi hade 2018 har ingen glömt. Det finns en oro att det ska utspela sig på samma sätt i år igen, säger Eriksson-Paulsson.
– Det kommer bli en brist på foder. Dels gräs men även spannmål. Då kommer produktionskostnaderna öka ytterligare. Många frågar sig hur man ska kunna behålla sin djurbesättning utan tillgång till rätt mängd foder.
Under hela Finlands EU period har landet upprätthållit en jämn produktion. Men nu är risken att den är på väg nedåt, säger Nylund.
– Och det här ersätts inte med billig, utländsk mat för den finns inte för tillfället.
Vad göra som konsument
Vad kan man göra som konsument?
– Alla ska köpa inhemskt i den mån det går. När man är ute och äter på restaurang eller café kan man också fråga var råvarorna kommer ifrån, säger Eriksson-Paulsson.
– Den offentliga sektorn är en stor köpare av mat. Den finska staten har satt strikta regler att det man köper ska följa finsk lagstiftning. Men vi är oroliga i riket att de nya vårdområdena inte kommer vara lika strikta. Mindre kommuner är oftast bäst på att ställa sådana krav och här på Åland är det väldigt noggrant. Men som politisk aktiv har man möjlighet att se till att uppköpningen av livsmedel ska styras på ett sånt sätt, säger Nylund.
Av alla öar i Norden har Åland högst självförsörjning, säger Eriksson-Paulsson och Nylund.
– Och det har inte kommit av sig självt.
Mathilda Nilsson/Nya Åland
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.