Regeringen har meddelat att begränsningarna hålls i kraft åtminstone till den 13 maj. Isoleringen av landskapet Nyland ska dock avvecklas redan den 19 april, om inte regeringen bestämmer sig för att förlänga isoleringen.
Antalet bekräftade fall av sjukdomen covid-19 ökar stadigt men hittills har den finländska sjukvårdens kapacitet räckt till. Fram till måndagsmorgonen hade 2 176 fall av covid-19 bekräftats i Finland, enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Justitieminister Henriksson har sagt att regeringen bör avveckla restriktionerna direkt när situationen tillåter det. I en intervju för SPT betonade Henriksson THL:s roll i beslutsprocessen.
I söndags öppnade THL:s generaldirektör Markku Tervahauta för möjligheten att stegvis börja luckra upp begränsningarna om sjukdomsspridningen fortsättningsvis hålls under kontroll. Tervahauta framförde sina synpunkter i en intervju för Helsingin Sanomat.
— Det verkar vara så att viruset inte har spridits hos oss med en så förfärlig kraft. Då måste vi också kunna omvärdera strategins tyngdpunkt, sade Tervahauta till HS.

Ministerier tillsatte utredningsgrupp

En orsak till att man vill avveckla restriktionerna är att de slår hårt mot den finländska ekonomin. Många företag är i allvarlig knipa eftersom coronavirusepidemin och de åtgärder som vidtagits i kampen mot viruset tär på affärsverksamheten.
Regeringen försöker se till att företagen i Finland och den finländska ekonomin överlag överlever epidemin genom att bevilja sammanlagt en miljard euro för direkta företagsstöd. Stöden riktas främst till små och medelstora företag.
Dessutom har Arbets- och näringsministeriet och Finansministeriet tillsatt en utredningsgrupp vars uppgift är att utvärdera metoder för att accelerera den finländska ekonomin efter coronavirusepidemin. Till utredningsgruppens mål hör att hjälpa Finland in på ett spår som leder till hållbar ekonomisk utveckling och hög sysselsättning.
Utredningsgruppens rapport ska vara klar den 1 maj.
— Vi försöker skapa en uppfattning om hur den här krisen påverkar ekonomin, hur krisens följder ser ut och vilken effekt olika åtgärder skulle kunna ha. Vi utreder också hur tidtabellen för avvecklingen av restriktionerna skulle kunna se ut, säger utredningsgruppens ordförande Vesa Vihriälä, som är arbetslivsprofessor i ekonomi vid Helsingfors universitet.
Förutom Vihriälä ingår ekonomerna Bengt Holmström, Sixten Korkman och Roope Uusitalo i utredningsgruppen.

Ekonomisk nedgång oundviklig

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har uppskattat att varje månad som stränga restriktioner är i kraft minskar ett lands årliga ekonomiska tillväxt med två procentenheter.
— Vad som än händer är det klart att det blir en ekonomisk nedgång i år, men nyckelfrågan är om den kumuleras till en stor recession som sträcker sig över flera år, säger Vesa Vihriälä.
— För det första är en väsentlig fråga hur snabbt vi kan avveckla restriktionerna tryggt. Sedan är frågan hur stora skador ekonomin, det vill säga främst företagen, fått och hur mycket osäkerhet som blir kvar i ekonomin. Det är avgörande hur denna osäkerhet påverkar företagens rekryterings- och investeringsvilja samt hushållens konsumtionsvilja.
Dessutom utvecklas Finlands ekonomi inte i något vakuum, påpekar Vihriälä. Situationen i andra länder har stor inverkan på hur den finländska ekonomin utvecklas efter coronavirusepidemin.

”Regeringsprogrammet måste ses över och skrivas om”

Finansminister Katri Kulmuni (C) sade förra veckan till Kauppalehti att Finlands offentliga skuld kan öka med över 20 miljarder i år. Efter att den akuta krisen är över blir det dags att anpassa den ekonomiska politiken till livet efter coronavirusepidemin, säger Vesa Vihriälä.
— Vi försöker hitta svar på hur de offentliga finanserna måste anpassas efter krisen. Det är självklart att man måste ta hand om den offentliga skulden på något sätt när skulden i vilket fall som helst kommer att öka kraftigt. Då är alternativen att ekonomin växer så starkt att skatteintäkterna ökar stort eller att man höjer skatterna och minskar på de offentliga utgifterna. På något sätt måste man betala av skulden.
I det läget lär blickarna riktas mot regeringsprogrammet. I regeringsprogrammet förbinder sig regeringen till att höja sysselsättningsraden till 75 procent och få samhällsekonomin i balans år 2023 för att bekosta de satsningar man planerar. Vihriälä tror att coronavirusepidemin tvingar regeringen att ändra sina planer.
— Jag skulle säga att det är självklart att regeringsprogrammet måste ses över och skrivas om efter att den värsta fasen är över. I synnerhet målet att balansera samhällsekonomin kommer att rubbas av den här krisen.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt börjar testa mediciner

Samtidigt som ekonomer försöker hitta sätt för samhället att gå vidare efter coronavirusepidemin arbetar experter i medicin med utvecklingen av vårdmetoder för covid-19. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kommer att delta i den internationella undersökningen Remap-Cap för att testa läkemedel mot sjukdomen.
Suvi Vaara, specialistläkare i anestesiologi och intensivvård, säger att sjukvårdsdistriktet testar två substanser som påverkar kroppens immunreaktion.
— Remap-Cap är en internationell undersökning där flera europeiska länder samt Australien och Kanada är med. Undersökningen har pågått sedan 2015 och den innefattar flera delområden. Ett delområde handlar om pandemier och det har nu aktiverats efter att covid-19 började sprida sig.
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ansluter sig till undersökningen först nu. För tillfället väntar sjukvårdsdistriktet på tillstånd från finländska myndigheter för att kunna påbörja sin del av undersökningen. Vaara tror att den finländska undersökningen kan börja om en månad.
Samtidigt samlar både Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och andra finländska sjukvårdsdistrikt blodprover för att bygga upp en biobank. Det är ett arbete som kan bära frukt i framtiden, säger Suvi Vaara.
— Vi vill skapa en heltäckande samling av prover så att vi ska kunna hitta svar på varför en viss person insjuknade i covid-19 och varför vissa personer hamnade på sjukhus. Vi vill kartlägga vilka faktorer som utsätter en människa för sjukdomen så att vi kan vara förberedda om sjukdomen kommer tillbaka i framtiden.
Ett blodprov för biobanken kan inte tas utan en patients eget medgivande. Insamlingen försvåras av att patienter som befinner sig på intensivvårdsavdelningen inte alltid kan ge tillstånd för ett blodprov.