Förflytta dig till innehållet

Ekonom ger gott betyg åt Marin men vill fokusera på de större EU-frågorna

Europeiska Unionens flagga mot en blå himmel.

Europeiska Unionens flagga mot en blå himmel.

Att tänka i termer om huruvida Finland har ”vunnit” eller ”förlorat” i EU-förhandlingarna är enligt ekonom Peetu Keskinen att tänka för smalt. Foto: Pixabay


Oppositionen och statsminister Sanna Marin (SDP) med regering har väldigt olika åsikter om hur Finland klarade sig i helgens EU-förhandlingar om återhämtningspaketet.
Peetu Keskinen, ekonom på ekonomiska forskningsinstitutet Pellervon taloustutkimus säger att Finland gynnas av paketet och att det hjälper EU att återhämta sig från coronakrisen.
Keskinen ger överlag gott betyg åt Marin och ser återhämtningspaketet som något som kommer att inverka positivt på den finska ekonomin. Att tänka i termer om huruvida Finland har ”vunnit” eller ”förlorat” är enligt Keskinen att tänka för smalt.
— Det här är inte ett nollsummespel, det här tjänar euroområdet som helhet på. När vi hjälper länder som har drabbats hårdare än oss hjälper vi också vår egen ekonomi. Man måste tänka på helheten.
Keskinen säger att det förstås är fråga om en kompromiss när 27 länder ska komma överens, och att många faktorer inverkar på slutresultatet.
— Men om vi pratar om nettobidragen har Finland klarat sig tillfredsställande. Nog kunde Finland ha krävt bättre andelar, men å andra sidan samlar Finland politiskt kapital för framtiden genom att vara flexibelt.
Keskinen säger att det ser ut som att man undviker de fel man gjorde under finanskrisen och det är bra att de länder som drabbats mest av coronakrisen får ekonomiskt stöd.
— Finland gynnas av att Italien, Portugal och de övriga EU-ländernas ekonomi växer, eftersom våra ekonomier är så sammanflätade och beroende av varandra, säger han.

Demokratisk diskussion

Keskinen vill helst fokusera på ett bredare perspektiv. En större fråga än om Finland är en nettobetalare eller nettomottagare eller vad Finlands exakta ansvar är i paketet, är enligt Keskinen den gemensamma skulden som EU nu har dragit på sig. Den gemensamma skulden kan leda till att EU utvecklas på ett bredare plan.
— Statsministern har understrukit att Finland lyckades fastslå maximigarantier för länderna, och vill på det här viset signalera att det inte handlar om gemensam skuldsättning.
Men, menar Keskinen, om ett land av någon anledning inte kan betala sin andel av skulden måste ett annat land gå in och betala.
— Maximigarantierna är en bra princip och det är bra att det finns inskrivet vad som är Finlands ansvar i de gemensamma skulderna, men jag tror inte att de kommer att spela någon roll om det uppstår en krissituation.
Enligt Keskinen behövs en demokratisk diskussion om vad EU-länderna egentligen vill.
— Vi är nu i ett vägskäl och borde fundera på om vi vill integreras mera eller om vi vill något annat. Diskussionen både i Finland och i de andra EU-länderna borde handla om hurudan utveckling vi vill ha.
Christa Lundström/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter