Ekenäs gymnasium värnar om den tryckta läroboken: Håller eleverna borta från Netflix och shopping
– Jag tycker det var bra med en fysisk bok. Det var skönt att läsa på papper och inte bara stirra på en skärm hela tiden.
Så, eller ungefär så, låter en klar majoritet av de nästan 50 omdömena som första årets elever vid Ekenäs gymnasium gav efter att ha använt en tryckt lärobok i stället för den digitala i den första kursen i historia.
Men vi backar till år 2021 då läroplikten förlängdes till 18 år och kommunerna blev skyldiga att skaffa läromedel även till gymnasieelever.
Detta påskyndade en övergång till digitala läromedel.
I stället för tryckta läromedel säljer förlagen licenser som kommunerna köper till varje elev. Förlagen slipper tryck- och lagerkostnader men licenserna kan bli dyra för kommunerna. Licenserna kan inte återanvändas så som en tryckt bok.
Kristoffer NöjdI samband med att kommunerna skulle stå för gymnasisternas läromedel bestämde man sig vid Ekenäs gymnasium att gå mot strömmen.
– Vi gick in för att bygga upp ett kursboksbibliotek på stadsbiblioteket. I alla de ämnen som det fanns tryckta böcker, det gäller i huvudsak realämnen, köpte vi in en uppsättning mellan 20 och 50 böcker beroende på ämnets popularitet, säger rektor Petra Blomqvist.
I fjol hade alla elever digitala licenser i alla ämnen och i några ämnen en tryckt bok vid sidan om. I år har vissa ämnen bara tryckta böcker, vissa både och, och vissa enbart licenser.
Man hade tänkt fortsätta bygga upp kursboksbiblioteket enligt ”Ekenäsmodellen” i våras då man fick beskedet att förlaget S&S Läromedel slutar ge ut tryckta böcker.
– Vi var lite besvikna. Hade vi vetat det skulle vi ha kunnat köpa in mer böcker i fjol, säger Blomqvist.
Plötsligt fanns inga böcker
Ett ämne som drabbades av S&S Läromedel beslut var historia. Plötsligt fanns inte boken om Finlands historia hos bokhandlarna när kurserna skulle starta. Man fick försöka få tag på tidigare elevers böcker eller köpa tillgång Sets digitala material.
Sture Lindholm är författare till boken som nu inte fanns att få i tryckt format. Provocerad av situationen bestämde sig Lindholm för att använda sin upphovsrätt till texterna och arbetade fram en ny lärobok som bara ska finnas i tryckt format.
Boken ”Gränsland – Finland mellan öst och väst”, är uppgjord enligt gymnasiets läroplan med studentskrivningarna i åtanke. Men den är samtidigt en faktabok om Finlands historia från 1800-talet fram till Finlands Nato-ansökan.
Kristoffer Nöjd– Vi har ett akut problem i skolan. Färdigheten att läsa helheter och att läsa snabbt har försämrats. Elever upplever det jobbigt att läsa mer än det som får plats på skärmen. Det förvånar mig inte att vi presterar sämre i Pisa-undersökningarna, säger Lindholm.
Enligt Lindholm är det lätt och därmed frestande att som elev ta genvägar i det digitala undervisningsmaterialet.
– Om du ska arbeta med uppgifter behöver du bara hitta rätt avsnitt, kopiera det och kanske formulera om det lite så har du rätt svar. Men om eleven inte behöver reflektera över frågan mer än så, utan det räcker med att hitta materialet snabbt, går hen miste om en viktig sak i inlärningen. Allmänbildningen blir lidande.
För att kunna förstå stora sammanhang behöver man kunna läsa och ta till sig större helheter.
– Man ska kunna tillgodogöra sig 10–20 sidor på en gång, inte bara korta Wikipediainledningar, säger Lindholm.
Petra Blomqvist är inne på samma linje.
– Inlärningsmässigt tror jag att en tryckt bok gör det lättare att se helheter. Jag tror att vi behöver traditionella inlärningsmetoder vid sidan om det digitala flödet som pågår hela tiden. Men i och med att jag undervisar i realämnen så har jag kanske en annan åsikt än en rektor med en annan bakgrund skulle ha.
Tror på tryckt renässans
Lindholm tror på en renässans för de tryckta läromedlen som en motreaktion till digitaliseringen.
– Inte har papperstidningen försvunnit heller.
Med sitt val att stå upp mot digitaliseringen hoppas Lindholm på en diskussion i Svenskfinland om hur man vill ha det.
– Vad gör vi om inte förlagen vill trycka upp läromedel längre?
Lindholm anser ändå att en kombination av digitalt och tryckt material är det bästa.
– Vi använder till exempel verktyget Classroom för att dela dokument och material. Men likt förbannat behöver vi en bok.
– Om den digitala plattformen ger ett mervärde i form av video, interaktiva kartor eller övningar är den ett bra alternativ. Om det bara är en pdf-version av den tryckta boken är det ett sämre alternativ. I läsämnen har inte alla förlag kunnat erbjuda digitalt material med ett mervärde, säger Blomqvist.
”En inplastad bok håller ganska länge”
Lindholm säger att kommunerna borde inse att licenserna blir väldigt dyra i längden om de gäller alla elever i alla ämnen.
– Om en tryckt bok används tre gånger så har man i stort sett halverat kostnaden jämfört med kostnaden för licenserna.
– En inplastad bok håller ganska länge i en gymnasiestuderandes händer, säger Blomqvist.
Emma Olander och Elin Lindholm går första året i Ekenäs gymnasium. Från att ha haft tryckta böcker i högstadiet har de varit tvungna att återgå till i huvudsak digitala läromedel i gymnasiet. De använder sig av flera olika läromedelssidor och har tryckta böcker bara i de ämnen sådana finns att tillgå. Ändå är det just de tryckta böckerna de föredrar.
– Man blir distraherad på en skärm. Man tappar lätt bort sig i texten, säger Olander.
– På en skärm hamnar man lätt in på Netflix eller någon shoppingsajt och kommer bort från studerandet. Med en bok är det lättare att hålla nöje och skola separat, säger Lindholm.
Arkiv/Ari Sundberg– Vi tror också på de tryckta läromedlen. Vi är själva mycket bekymrade över att riktningen går mot enbart digitala läromedel, säger läromedelschef Nils Saramo på S&S Läromedel.
– Det finns frågor som man i forskningen inte är klar med i den här frågan, men det man vet är att en tryckt bok kräver en annan typ av koncentration. På en dator blir man lätt avlänkad till andra saker. Man vet också att ögat rör sig på ett annat sätt på en skärm, att läsningen blir mer flyktig, säger Saramo.
Innan Saramo går in på S&S Läromedels beslut att slopa de tryckta gymnasieböckerna vill han göra det klart att S&S Läromedel som förlag tror på den tryckta produkten.
– När den nya läroplanen kom 2016 hade vi samma diskussion. Digitaliseringen skulle gå framåt i gymnasierna. Vi började ge ut läromedel både i tryck och digitalt. Vi byggde paket av detta som vi erbjöd till ett reducerat pris.
Utvecklingen gick vidare med fart och det kom nya förlag som erbjöd enbart digitala produkter.
Blev tagna på sängen
Sedan kom förlängningen av läroplikten.
– Hösten 2021 gick vi in för att erbjuda både tryckt och digitalt material till gymnasierna, just på grund av vår syn på vikten av den tryckta boken i inlärningen. Vi genomförde alla projekt i två olika versioner. Det var både tidskrävande och kostsamt.
– Men de första månaderna med avgiftsfria läromedel tog oss på sängen. Skolorna beställde till 95 procent digitala produkter trots att det även fanns en tryckt motsvarighet. Orsaken var dels digitalisering, dels kommunernas och skolornas pengar. Vi blev kvar med böcker i lager, tryckta läroböcker som vi aldrig kommer att bli av med.
Inga tryckta böcker för gymnasiet
I november 2021 konstaterade S&S Läromedel att situationen inte är hållbar.
– Då gick vi officiellt ut med information om att vi lägger vi ner all tryckt produktion på gymnasienivå. Orsaken var naturligtvis det ändrade inköpsmönstret.
Saramo vill samtidigt inte tillskriva läromedlen en för stor roll.
– Läromedlen är ett redskap i undervisningen, de är inte undervisningen. Lärarens kompetens och synsätt är det centrala i undervisningen och inlärningsmiljön. Man kan grubbla på om undervisningen har förändrats på grund av digitaliseringen. Om den inte har det, borde den förändras?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.