Mikael Heinrichs 09.03.2024 09:30

Egnahemsförbundet publicerade i veckan sin årliga jämförelse av boendekostnader i landet. Pargas som ofta figurerat bland de dyraste kommunerna i landet når igen en tvivelaktig toppenplacering på listan, där förbundet jämför boendekostnaderna för ett så kallat ”standardhus” (se faktarutan nedan) i 100 kommuner.

Det finns totalt 309 kommuner i Finland år 2024, men de 100 kommunerna som är med i jämförelsen står ändå för 84 procent av landets befolkning.

Också Kimitoöns kommun ligger högt upp i listan, som beroende på om man tar med beräkningens elkostnader eller inte, placerar Pargas som dyrast eller näst dyrast i landet. Kimitoön är antingen fyra (med elkostnader) eller sjua (utan elkostnader) i jämförelsen.

Kostnaden i Pargas utan energikostnader landar på strax över 3 800 euro i året.

Förbundet har redan sju gånger tidigare kollat upp de fasta kostnaderna (fastighetsskatt, eluppvärmning, bruksel, vattenavgifter och avfallsavgifter) i en motsvarande jämförelse.

I utredningen har förbundet gjort skilda uträkningar där energipriserna är medräknade och där de inte är medräknade. Elenergin kan trots allt upphandlas av vilket bolag som helst på den fria marknaden medan elöverföringen är en kostnad som invånarna inte kan påverka (i övrigt än genom att dra ner på förbrukningen).

Inte kul, men det finns orsaker

Pargas stads markanvändningsingenjör Peter Lindgren känner till utredningen – men är benägen att ta den med en nypa salt.

– Man kan alltid förklara bort det mesta, men det är förstås tråkigt att vi utmärker oss negativt på det här viset i jämförelsen.

Den senaste tiden har Pargas stad främst sålt små tomter i Kyrksundsstrandens stadsdel i centrala Pargas, vilket gjort sitt för att trissa upp det genomsnittliga kvadratmeterpriset. Ute i periferin är kvadratmeterpriset ett helt annat.

Elöverföringsavgiften är förstås inget som kommunen kan påverka, och det är främst där som Pargas – i egenskap av vidsträckt skärgårdskommun med många öar och utmanande elförsörjning – utmärker sig negativt.

– Det är också flera av kostnaderna som vi inte kan påverka, till exempel elöverföringskostnaderna. Pargas är en vidsträckt och utmanande kommun och Caruna hör till de dyrare bolagen då man ser till elöverföringspriserna i vårt land, påminner han.

– Avfallsavgiften är också en kostnad som kommunen inte direkt kan påverka.

Vattenavgifterna räknas olika

Vattenavgifterna äter en förhållandevis stordel av kakan i Pargas, vilket Lindgren förklarar med att man i den kommunala anslutningsavgiften bakat in alla extra kostnader och inte uppbär skilda tekniska avgifter eller gatuanslutningsavgifter, som finns i flera andra kommuner. Det enda som tillkommer förutom anslutningsavgiften är kostnaden för själva förbrukningen.

– Vi har valt att försöka göra det så enkelt som möjligt för invånarna. Vi har någon gång diskuterat möjligheten att dela upp kostnaden, men valt att inte göra det enbart för att snygga till siffrorna i motsvarande jämförelser, säger Lindgren.

En hur stor andel av Pargas egnahemshusbestånd motsvarar det här "standardhuset" som man utgått från?

– Det är faktiskt en intressant fråga. Då jag snabbt kollade i registret låg siffran på hus i den storleksklassen eller större i dag på över 6 000, medan motsvarande siffra år 1995 var omkring 1 300. En stor del av de större husen sedan dess har byggt ute i skärgården, så det är kanske inte helt rättvist att dra Pargas centrum och öarna över samma kam, säger Lindgren.

Egentliga Finland och Nyland en bit över genomsnittet

Egentliga Finland ligger i den regionala jämförelsen (med energikostnaden inräknad) en bit över genomsnittet i hela landet, liksom Nyland som helhet. Österbotten har de förmånligaste boendekostnaderna medan Uleåborgstrakten är dyrast.

Jämförelsen beaktar inte kommunens inkomstskattesats, lånekostnader, försäkringsavgifter, bevakning eller fastigheternas reparationskostnader.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln