Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ifrågasätter regeringens planer på att nedprioritera smittspårningen
Social- och hälsovårdsministeriets planer på att stegvis avveckla smittspårningen orsakar förvirring i Egentliga Finland.
– Jag förstår uppriktigt sagt inte vad regeringen menar med att vi ska minska på smittspårningen. Det är ju den viktigaste metoden för att få reda på hur coronaviruset sprider sig i samhället, säger läkaren Esa Rintala, som ansvarar för smittsamma sjukdomar vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Enligt Rintala skulle en nedprioriterad smittspårning leda till en situation där det blir svårare att fatta beslut om karantänsbestämmelser, vilket i sin tur skulle leda till en förvärrad smittspridning.
– Vi har enligt lagen om smittsamma sjukdomar en skyldighet att övervaka hur smittan sprider sig. Om spårningen släpar efter försvårar det vårt arbete att bromsa smittspridningen, säger Rintala.
Arkiv/Alexandra GranbergFull rulle i stora städer
Den växande vaccinationstäckningen har tills vidare inte frigjort personella resurser eller minskat behovet av smittspårning inom sjuk- och hälsovården i Egentliga Finland.
– Det finns inget som tyder på att epidemin skulle ha mattats av. Över 30 procent av befolkningen är ovaccinerad och smittan sprider sig fortfarande bland dem, säger Esa Rintala.
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har den senaste veckan lyckats spåra smittkällan i cirka 67 procent av alla registrerade coronafall. I början av september var samma andel 80 procent.
– Smittspårningens omfattning skiljer sig avsevärt mellan olika kommuner. I stora städer har vi fortfarande fullt sjå med att spåra källan till olika smittkedjor, säger Rintala.
I Egentliga Finland sprids coronaviruset främst inom den egna familjen eller inom den egna vänkretsen. Utöver detta tampas flera industriella arbetsplatser med smittkedjor på grund av en hög andel ovaccinerade utländska arbetstagare, uppger Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Smittspårningen har berövat i synnerhet den specialiserade sjukvården och hälsocentralerna på personella resurser i Egentliga Finland.
– I takt med att vaccinationstäckningen blir mer omfattande kan vi omfördela resurser tidigast i slutet av oktober, säger Rintala.
”Smittspårningen borde ändras”
I Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) framhåller man att läget ser väldigt olika ut i huvudstadsregionen jämfört med många andra sjukvårdsdistrikt.
Asko Järvinen, infektionsöverläkare vid HUS, betonar att en hög vaccinationstäckning är den viktigaste bekämpningsmetoden mot smittspridning. Smittspårningen, som hittills varit viktigast, har tappat sin strategiska ställning, anser han.
– Eftersom vaccinationstäckningen är så pass hög borde hela strategin för smittspårningen ändras.
Järvinen efterlyser klara riktlinjer för hur man kan uppnå bäst effekt med mindre resurser. I stället för att jaga varje smittad person, borde man satsa på personer som löper en större risk för att insjukna allvarligt eller att sprida smittan vidare, anser han.
– Det är ingen idé att smittspåra människor som är dubbelt vaccinerade. De smittar mycket mindre, säger Järvinen.
Ari Sundberg/SPTEget ansvar
Enligt Asko Järvinen går det inte att jämföra smittläget i huvudstadsregionen med andra sjukvårdsdistrikt. Om de andra regionerna har ett utbrott med några veckors mellanrum, så har vi tiotals liknande fall varje vecka. Att vi gör onödigt arbete här i Nyland kan inte skydda de andra regionerna.
Järvinen säger att det överlag finns en brist på personal inom distriktet och både smittspårningen och vaccineringen äter av sjukvårdens reserver.
– Det råder brist på vårdpersonal i hela sjukvården från hemvården till den specialiserade sjukvården.
Endast något över hälften av alla smittfall kan utredas inom distriktet. Järvinen säger att de misstänkta fallen inte är med i den andelen.
– Vi har hela tiden rört oss kring 50-60 procent här i regionen. Skillnaden är alltså inte nämnvärd, säger Järvinen.
Enligt Järvinen vore det nu vettigt att ge de smittade personerna mer ansvar att informera sin närkrets om smittorisken.
Förstår inte regeringens planer
I Vasa har man däremot inga planer på att trappa ned smittspårningen.
– Nej, det är inte aktuellt, tvärtom. Vi har haft ett svårt smittläge de senaste veckorna och måste fortsätta med smittspårningen med samma intensitet för att kunna isolera smittklustren och sätta folk i karantän, säger Juha Salonen, infektionsöverläkare vid Vasa sjukvårdsdistrikt.
Incidensen i distriktet var nyligen över 220, men har nu sjunkit till 113. Smittspårarna lyckas lokalisera smittkällan i 80 procent av alla påträffade coronafall.
– Jag förstår inte alls regeringens planer på att avveckla smittspårningen i det här läget. Vi har fortfarande en ganska svår epidemiologisk situation i hela landet. Smittspridningen har förvärrats i många sjukvårdsdistrikt de senaste två veckorna, säger Salonen.
Han får medhåll av sin kollega vid Vasa stad.
– Regeringen har meddelat att man in i det sista vill undvika distansundervisning i skolorna. Innebär det här att vi ska låta smittan sprida sig fritt i skolvärlden, frågar Heikki Kaukoranta, ledande överläkare vid Vasa stad.
Vilhelmina Öhman / SPTUtöver barn och unga är det vuxna i åldersgruppen 20-30 och ovaccinerade av utländsk härkomst som i högre grad smittas av coronaviruset i Vasaregionen just nu. Satsningarna på smittspårningen tär på resurserna för den övriga sjukvården i Vasa.
– Vi har köer till den icke brådskande vården och primärvården. Det saknas behörig personal på arbetsmarknaden, vilket innebär att vi inte kan lösa problemet med hjälp av nyanställningar, säger Kaukoranta.
När kan ni omfördela personalen?
– Jag tror det blir aktuellt tidigast i slutet av oktober.
Sofie Fogde/Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.