Universal credit (allmänt bidrag) syftar på den omfattande reformen av socialskyddet som genomfördes i Storbritannien 2013. I mars föreslog Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD att Finland skulle ta modell av britterna. Dylika tankar förekom även i professor Juho Saaris åtgärdsprogram för att stoppa ojämlikhetsutvecklingen i Finland.
Samlingspartiet och finansminister Petteri Orpo har redan flaggat för universal credit-modellen. Orpo har sagt att Finland ska inleda ett experiment med modellen så fort basinkomstexperimentet är över i slutet av året.
– Grundtanken med universal credit är att slå ihop de nuvarande bidragsformerna till ett enda bidrag, säger Kristdemokraternas partisekreterare Asmo Maanselkä, som nyligen gav ut en bok om den brittiska modellen och hur den kunde implementeras i Finland.
För närvarande har Finland flera olika bidragsformer, till exempel inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd, utkomststöd och så vidare. I och med att alla bidrag riktas till personer som är antingen arbetslösa eller låginkomsttagare skulle socialskyddet bli enklare om bidragen slogs ihop.

Stöd över partigränserna

När universal credit-modellen introducerades i Storbritannien fick den stöd bland alla partier och även i Finland väcker modellen intresse över partigränserna. Till exempel De gröna ser modellen som en möjlighet att föra fram sin egen långsiktiga politik.
– Ingen brittisk modell kan importeras som sådan, men några av grundtankarna i universal credit-modellen är riktigt bra. I praktiken är det fråga om helt samma saker som ingår i De grönas långsiktiga mål, basinkomsten, säger De grönas partisekreterade Lasse Miettinen.
De gröna tycker att det är en bra idé att slå ihop de olika bidragsformerna. Men därtill tycker De gröna att det nya allmänna bidraget ska vara villkorslöst. Med hjälp av ett villkorslöst bidrag blir bidragstagaren fri att fatta sina egna beslut.
Maanselkä tänder inte på basinkomstmodellen. Han tror inte att ett villkorslöst bidrag kommer att öka sysselsättningen bland dem som får det. Risken finns att den som lever på stödet passiveras.
– Ta en 18-årig ungdom. Ifall hen får för sig att hen kan leva på basinkomsten kan det öka tröskeln för hen att vidareutbilda sig eller söka jobb, säger Maanselkä.
Miettinen tror inte på dylikt resonerande. Han är övertygad om att människor som fritt får bestämma över sina egna liv har lättare att bli produktiva medborgare. Om man slipper stressa för sin inkomst kan man satsa på till exempel företagande och konstnärsskap.
– Om man däremot gör som regeringen med aktiveringsmodellen, blir effekten att bidragstagarna känner sig övervakade och trakasserade, säger Miettinen.

SFP avvaktar

SFP har tills vidare ingen bestämd åsikt i frågan om universal credit-modellen. SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff säger att frågan är viktigt och att partiet kommer att ta ställning till den så småningom.
– Vi har inte bundit oss vid en enskild modell i det här skedet. Vi kommer att utarbeta en egen modell som vi kan föra fram i riksdagsvalet och efter valet, säger Guseff.
SFP är skeptiskt till att lansera ett socialskydd med villkorslös basinkomst.
– Vår synvinkel är att det är viktigt att vi har ett sporrande system där det ska löna sig att arbeta, säger Guseff.
Överlag är alla partier överens om att socialskyddet måste reformeras. Knäckfrågorna kommer att handla om detaljerna. Ska Finland gå in för ett system med villkorslösa bidrag eller ska bidragen även i fortsättningen kräva någon sorts motprestationer?