Kristoffer Nöjd 08.05.2024 17:302

I slutet av mars flöt en stor mängd plastavfall i land på stränderna i Hangö. På onsdagen sjösatte två frivilliga skräpaktivister sin lilla aluminiumbåt i Predium för att se hur mycket skräp det finns kvar på holmarna utanför Hangö udd.

Aktivisterna heter Heikki Jaakkola och Jouni Stordell och är en del av Roskriddarna i Raseborg.

– Det var så mycket prat om skräpet på ständerna i Hangö ett för ett par månader sedan. Det var en obehaglig överraskning. Därför måste vi göra något. Men vi fick höra att Hangöborna plockat bort det mesta på stränderna. Därför vi ska kolla hur mycket skräp det finns att plocka på holmarna mellan Predium och Hangö. Man kan inte vänta med städandet. Solen spjälker upp plasten i små partiklar och då är det för sent att städa upp, säger Stordell.

Kristoffer Nöjd

Roskriddarna har samlat skräp i några år.

– Det tycks alltid finnas skräp att plocka. Det är en förnybar resurs på det viset, säger Heikki Jaakkola ironiskt.

Jaakkola tycker att man borde fundera på hur och vad man konsumerar.

– Alltid då man låter bli att köpa en sak gör man en miljögärning. Produkter med kort användningstid göras så oattraktiva för konsumenterna som möjligt. Det är bara med myndighetsstyrning man kan komma åt problemet.

Skräpplockning tjänar allas intressen.

– Med tanke på att vi är ett av de hårdast beskattade länderna i världen kunde man tycka att myndigheterna skulle göra mer. Största delen av skräpet som upptäcktes när isarna gick härstammar från fartyg som uppenbarligen har dumpat skräpet i havet med flit. Det kan inte bara vara på medborgarnas ansvar att städa upp, säger Jaakkola.

Roskriddarna tycker att övervakningen borde effektiveras och bestraffningen borde vara hårdare.

– Efter oljeläckaget i Skuru hamn blev böterna i cirka 8 500 euro. Det är inte mycket med tanke på vad oljebekämpningen kostade samhället, säger Stordell som är före detta miljöinspektör på Raseborgs stad.

Skräpplockningen kunde vara ett bra sätt för myndigheterna att få arbetslösa in i arbetslivet igen.

– Det finns ett enormt behov i Finland av sysselsättning som kräver låg kunskap. Det här kunde vara ett sätt som också motverka det sociala utanförskapet som kommer med arbetslöshet. Fram till dess behövs det roskriddare, säger Jaakkola.

Kristoffer Nöjd

Roskriddarna tar gärna emot nya riddare. Vill man testa på att plocka skräp i organiserade förhållanden där utrustning och traktering ingår kan man delta i det städtalko som ordnas i Ekenäs den 15 maj.

Roskriddarna börjar klockan 12 då de städar stränderna med båt utanför Skeppsholmen i Ekenäs med särskild fokus på Baggöbron.

– Bron är en svår plats att plocka skräp på. Det är lite lättare med båt, säger Stordell.

Här hittar man ofta kasserade fiskeredskap, även krokar, styrencellplast, plastpåsar och plast i andra former.

– Vi plockade 12 sopsäckar där senast.

Skräpet sorteras sedan av Håll skärgården ren som tillsammans med WWF och Roskriddarna ordnar det egentliga städtalkot på Ramsholmen mellan klockan 16 och 18.

Skräpplockandet är en del av Yles kampanj En miljon soppåsar som pågått sedan mitten av april och fortsätter fram till den 5 juni.

I fjol samlades drygt 210 000 påsar och hittills i år har det samlats närmare 260 000 påsar. Det är mer men långt ifrån en miljon påsar.

– Kampanjen borde pågå hela sommaren. Då kunde stugägare plocka skräp emellanåt i stället för att bara ligga och grilla sig på bryggan. Många tycker om att städa i naturen medan en del säger att de inte städar andras skräp. Men vem ska då göra det? frågar sig Stordell.

Kristoffer Nöjd
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln