Kristoffer Nöjd 23.06.2023 14:00

Ilse Klockars vinkar glatt när Frimans buss kör in på Tvärminne zoologiska station i Hangö.

Ur bussen väller det ut ett gäng fjärdeklassare från Centralskolan i Hangö som snart ska få veta mer om hav och natur. Det är Klockars som är värd för gruppen.

– Jag försöker att berätta i klarspråk om forskningen som bedrivs här.

Klockars är anställd för att jobba med vetenskapsfostran och kommunikation. Någon sådan resurs som kan ta emot till exempel skolklasser och föreningar har inte funnits på den 120 år gamla stationen tidigare. Men behovet är uppenbart.

– I går höll jag tre stationspresentationer, säger Klockars.

– Tidigare kunde vi inte ta emot alla som ville komma, säger stationschef Joanna Norkko.

Kristoffer Nöjd

Klockars skapar nya produkter som ska sprida kunskap om det som görs på stationen.

I sommar ordnas bland annat havsverkstäder för barn och ett naturläger på Gunnarsören. Intresset för dessa har varit enormt. Till exempel lägret var fullbokat fem minuter efter att anmälningen hade öppnats.

Man planerar som bäst ett samarbete med gymnasierna i Hangö och Raseborg.

En annan intressant satsning är en snorklingsstig som kommer att förverkligas i Kolaviken vid Plagens badstrand i Hangö.

– Det är inte bara en fin strand, där finns också en fin undervattensvärld.

Kristoffer Nöjd

Tvärminne zoologiska station upprätthålls av Helsingfors universitet. Som universitetets lokala campus i Västnyland vill stationen gärna vara en del av lokalsamhället. Därför har man intensifierat och systematiserat arbetet med kommunikation och information.

– Både barn och vuxna kan komma hit och se och göra och bli lite smutsiga, säger Joanna Norkko.

Och det man gör tycks tilltala publiken.

– På vägen hit skulle alla i en skolklass bli influerare. På vägen hem ville nästan alla bli havsforskare, säger stationens vetenskapliga ledare, professor Alf Norkko.

Internationell miljö

Den här dagen i mitten av maj är det full rulle på stationen. Forskningen går på högvarv. Åbo Akademis ejderforskare är på väg ut med båt. Nior från Nagu och Hangö vittjar nät på bryggan och ytterligare en skolgrupp är på väg. Inne i stationens huvudbyggnad hörs finska, svenska och engelska.  

Miljön på Tvärminne är väldigt internationell.

– På en grillfest som vi ordnade för personalen talades det 13 olika språk. Hälften av forskarna är utländska. Men forskning är en internationell bransch, säger Alf Norkko.

Stationen som fyllde 120 år i fjol är en av de äldsta biologiska stationerna i världen och Östersjöns största.

– Tack vare vår infrastruktur och de möjligheter vi kan erbjuda är Tvärminne en knutpunkt som attraherar forskare från hela världen, säger Alf Norkko.

Tidigare kom man ut till stationen för sommarsäsongen.

– Nu har vi medvetet byggt upp en kritisk massa av forskare som jobbar heltid på stationen. Årligen använder 250–300 forskare stationens faciliteter och ur den gruppen är cirka 20 forskare här året om. Med stödpersonalen och den tekniska personalen är vi cirka 40 personer året om på stationen.

Tvärminnes traditioner är trumf

Förutom infrastrukturen är Tvärminnes traditioner trumf.

– Om man till exempel har mätt vattentemperaturen i över 90 år så har man en extremt bra bild av hur världen har förändrats. Eftersom det finns ett sammanhang och ett långtidsperspektiv är det lättare att bilda sig en helhetsuppfattning.

Alf Norkko fungerar som akademisk ledare för CoastClim som är ett strategiskt samarbete med Stockholms Universitet.

– Det marina fältet i Finland är ganska litet och det vi inte har finns i Sverige. Vi försöker samköra våra resurser så att vi kan vara tillräckligt innovativa och tillräckligt i framkanten av forskningen.

I projektet jobbar 50 personer. Det som förenar de två universiteten är Östersjön som speglar de globala förändringarna i miljön.

Klimatfaktorn kommer in

– Övergödningsproblematiken har funnits med länge. Nu kommer också klimatfaktorn starkt in, säger Alf Norkko.

Den tidigare kunskapen behöver uppdateras och till det krävs många olika vetenskapsgrenar, till exempel marinbiologi i kombination med atmosfärens kemi och fysik.

– När man talar om samhällets hållbarhetskriser blir den här typen av forskning allt viktigare.

Norkko brukar jämföra Östersjön med en toalett som spolar dåligt. Det tar 30 år för vattnet att bytas ut.

– Du behöver bara åka ut till Bengtskär en varm sommardag för att se hur havet blommar.

Östersjöns utsatthet kan också jämföras med människan i pandemin.

– Om du har en grundsjukdom och får covid så är du mer känslig än en frisk person för till exempel feber. Under 2020 hade Östersjön feber 25 procent av tiden. Dessa värmeböljor i havet är inte bra. Men man måste förstå grundsjukdomen. Det räcker inte att ta tempen. 

Vi har ett sällsynt välfungerande stationsnätverk som skapar ett kunskapsmervärde som helhet. Det har gett oss en global fördel i forskningen. Att stänga en station innebär att man bryter en lång tradition av kunskapssamlande.

Alf Norkko

I en tid då universiteten ser över sina kostnader har bland annat deras forskningsstationer hamnat i skottgluggen, bland annat Turun Yliopistos station på Själö.

– Det är jättedyrt att upprätthålla en biologisk station.

Det finns 13 biologiska stationer i Finland med olika fokus.

– Vi har ett sällsynt välfungerande stationsnätverk som skapar ett kunskapsmervärde som helhet. Det har gett oss en global fördel i forskningen. Att stänga en station innebär att man bryter en lång tradition av kunskapssamlande. Det handlar inte bara om vad en station kostar att driva i dag. Man måste också beakta de ackumulerade kostnaderna, det vill säga att allt man satsat under åren kan vara förgäves.

Kristoffer Nöjd

Därför gläds paret Norkko över att Helsingfors universitet har satsat stort på att renovera byggnaderna i Tvärminne.

– Det är en viktig signal till andra finansiärer. Utan finansiering av stiftelserna skulle vi inte klara oss.

I Tvärminne finns de facto bara en forskare som finansieras av Helsingfors universitet. I praktiken står universitetet endast för skalet medan innehållet, själva verksamheten, finansieras med externa medel.

– Vi har en fördel av att vi är välkända. Vi har ett stort stöd från samhället. Vårt nya forskningsfartyg som köptes med donerade medel är ett exempel, säger Alf Norkko.

Förståelse för behovet av att förstå

Intresset för havets tillstånd har vuxit överlag.

– Det finns en förståelse för att förändringarna är snabba och för att man måste förstå problemen för att kunna fixa dem. Man inser att vår egen hållbarhet är beroende av havet och naturen. Till och med näringslivet har insett det, säger Alf Norkko.

När Tvärminne berättar om sin forskning i ord, bild och handling är man ändå noga med att inte måla fan på väggen, åtminstone inte hela tiden.

– Vi visar inte bara katastrofbilder. Vårt budskap är att det inte är kört. Det gäller att engagera och att inte ge upp, säger Joanna och Alf Norkko.

Kristoffer Nöjd
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln