Förflytta dig till innehållet

Efter årsskiftet kommer de äldres mat i Hangö knappast från det egna köket

Från och med nästa år får kommunerna inte längre leverera mat till välfärdsområdets enheter i Västnyland.

Styrelsen för Västra Nylands välfärdsområde beslutade i måndags att välfärdsområdets måltidsservice ordnas som en tjänst som köps efter upphandling. Det här har skapat en viss oro i kommuner med egen måltidsservice, bland annat i Hangö.

– Det väckte lite politiskt betingad diskussion för att uttrycka det milt, säger stadsdirektör Denis Strandell.

Stadsdirektör Denis Strandell i Hangö.Arkiv/Kristoffer Nöjd
Denis Strandell förstår välfärdsområdets beslut.

En som ogillar beslutet är Vänsterförbundets Birgitta Gran.

– Jag kan i alla fall föreställa mig, att också många andra i Hangö är förargade över beslutet, eftersom vi har skött maten också till de äldre som egen produktion med gott resultat.

I Egentliga Finlands välfärdsområde beslutade styrelsen redan i höstas att måltidstjänsterna sköts av in house-bolaget Kaarea, en modell som också Gran förespråkar.

– Kaarea tar hand om allt förutom några barnhem i Åbo, säger Grans partikollega Nina Söderlund som sitter i Varhas styrelse.

Att man lämnade barnhemmen utanför motiverades enligt Söderlund med den pedagogiska aspekten – man vill att livet på dem ska påminna om vanlig hemmavardag.

kvinna med ljust hårPrivat
Nina Söderlund sitter i Varhas styrelse.

I dagens läge tillreder Hangö stad maten för välfärdsområdets verksamhet i Hangö. Maten lagas i centralköket i Centralskolan och förs till utdelningsköken, i huvudsak till äldreboenden.

– Vi har kapacitet till detta men det får inte bli en permanent lösning. Enligt lag får vi som kommun inte agera på en konkurrensutsatt marknad, säger Strandell.

Enligt Henrik Wickström som sitter i styrelsen på SFP:s mandat handlar det västnyländska välfärdsområdets beslut inte direkt om att privatisera. Det är en av lagen tvungen sak.

– Enligt upphandlingslagen får inte välfärdsområdet köpa dessa tjänster direkt av kommunen.

Alternativen blir då att välfärdsområdena skulle producera områdets cirka 10 000 dagliga måltider själv eller att man upphandlar dessa.

Henrik Wickström vid Raseborgs sjukhus.Arkiv/Kristoffer Nöjd
Henrik Wickström är andra vice ordförande i styrelsen för Västra Nylands välfärdsområde.

För att göra utbudet av tjänsteproducenter mer mångsidigt och göra verksamheten tillgänglig också för mindre företag beslutade styrelsen att upphandlingshelheten delas in i mindre delar.

– På det sättet kan aktörer och företag av olika storlekar delta i upphandlingen. Ett alternativ för kommunerna med egen produktion är att bolagisera verksamheten. I till exempel Hangö kanske volymen är för liten för det men då finns möjligheten att samarbeta med Raseborg eller upphandla helheten tillsammans med välfärdsområdet i form av en gemensam upphandling, säger Wickström.

Hela områdets matproduktion kostar cirka 10 miljoner euro per år.

Välfärdsområdets kärnverksamhet är social- och hälsovård, inte att koka soppa

Denis Strandell

Enligt Strandell är det faktum att verksamheten, det vill säga mattillverkningen för välfärdsområdets behov i Hangö, är för småskalig för att det ska vara värt att bolagisera den.

– Nu återstår att se om måltidstjänsterna konkurrensutsätts för en kommun åt gången eller för flera kommuner på en gång så att privata bolag att komma med anbud. Och till exempel Esbo stads kosthåll är bolagiserat. Det är mycket möjligt att de är intresserade av att utvidga verksamheten, funderar Strandell.

Strandell säger att han förstår situationen.

– Välfärdsområdets kärnverksamhet är social- och hälsovård, inte att koka soppa. Välfärdsområdet har inga egna kök och det är bättre att investera pengarna i kärnverksamheten än i fyra fem kök.

– EU-lagstiftningen håller oss utanför detta. Vi är inte en part i det. Detta år fortsätter vi sälja till välfärdsområdet och efter det forsätter vårt centralkök att tillreda mat för våra barn och ungdomar.

Övergångsperiod

Allt fortsätter med andra ord mer eller mindre som hittills under en övergångsperiod till årets slut. Men om man som befintligt bolag eller i bildning varande bolag vill vara med i upphandlingen inför nästa år, är det enligt Wickström skäl att vara i kontakt med välfärdsområdet.

– Det är viktigt att fundera på hurdana upphandlingshelheter man gör.

Wickström säger att kommunernas kök kommer att behövas i framtiden men med välfärdsområdet eller någon annan som hyresgäster.

– Viktigast är en god måltid som stärker de äldres välmående och andra invånares välmående. Därför har vi höga kvalitetskriterier, säger han.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter