Efter alla diskussioner om Virttaavattnets höga pris – nu behövs ett nytt reservvattenverk för över sextio miljoner euro
– Det är omöjligt att säga hur mycket mer konsumenterna ska betala för sitt vatten i fortsättningen, säger Jonas Heikkilä, styrelseordförande för det regionala vattenbolaget Turun Seudun Vesi.
Men vattnet kommer att bli dyrare eftersom ett nytt reservvattenverk måste byggas.
De nio ägarkommunerna, dit Åbo och Pargas hör, ska gå i borgen för vattenbolagets lån och i slutändan är det vattenanvändarna som betalar.
Drygt 61 miljoner euro
Det nya reserv vattenverket är en investering på drygt 61 miljoner euro.
– Vi har skjutit fram det här beslutet i flera år, men nu måste vi helt enkelt bygga ett nytt reservvattenverk i Hallis i Åbo. Det gamla vattenverket i Hallis som hittills har varit reservvattenverk har kommit till vägs ände.
Arkiv/Emma StrömbergDet handlar uttryckligen om ett nytt reservvattenverk som ska byggas, eftersom Åbo, Pargas och de andra kommunerna som ingår i Turun Seudun Vesi tar sitt vatten från anläggningen för konstgjort grundvatten som renas i Virttaa.
– Det förutsätts i vårt miljölov att vi har ett reservvattenverk. Med tanke på världsläget tror jag att förståelsen för varför det behövs ett reservvattenverk är en annan i dag än den var för fem år sedan, säger Heikkilä.
Oenighet mellan ägarkommunerna
Planer på ett nytt reservvattenverk har funnits sedan 2014.
Att investeringsbeslutet har skjutits fram beror på att det råder oenighet mellan ägarkommunerna om hur kostnaderna ska fördelas.
När de ursprungliga reserveringarna gjordes räknade Reso med att dess förbrukning skulle vara större än vad den har varit. Det betyder att Reso betalar för mer råvatten än vad man använder.
S:t Karins och Lundo å sin sida betalar lite mindre än vad de förbrukar enligt de reserveringar de i tiderna gjorde.
– Det här gör att en del andra är sura, medan S:t Karins och Lundo vill hålla kvar nuvarande system.
Konsensus krävs
Kurt Lundqvist är styrelsemedlem i Turun Seudun Vesi från Pargas, som har en ägarandel på cirka tre procent.
Han säger att en ändring i ägarandelssystemet kräver konsensus och att alla är överens.
– Men åsikterna går i sär. Nu måste vi ändå komma vidare med det nya reservvattenverket. Det är krångligt när många är inblandade, men det viktigaste är att vi kan säkra vattentillförseln även om något skulle hända med det konstgjorda grundvattnet från Virttaa ås.
Arkiv/Carina HolmVirttaavattnet har kritiserats i olika omgångar för att det blev så dyrt. Nu behövs ytterligare en ny investering på över 61 miljoner euro för att det ska finnas hushållsvatten i Åboregionen.
Är det inte svårt att fatta beslut som gör vattnet dyrare för vanligt folk?
Jonas Heikkilä säger att situationen ändå underlättas lite av att bolaget har kunnat betala bort mer av sina lån än planerat.
– Ursprungligen var lånen omkring 190 miljoner euro, men vi har fått ner våra gamla lån till ungefär 140 miljoner euro genom extra avkortningar.
Han säger att alla städer har samma problem på kommande. Alla måste ha ett reservvattenverk.
– Vi kom i gång tidigt, så vi hör till de första som drabbas av ökade kostnader då vi måste bygga nytt.
Åbo har gett klartecken
Åbos stad är största ägaren i Turun Seudun Vesi med en ägarandel på nästan 65 procent. Dess koncernsektion har godkänt investeringsplanerna och att Åbo stad går i borgen för ett lån på högst 68,5 miljoner euro, men att man bolaget bara får lyfta så mycket som behövs.
Det betyder att beslutet från dagens bolagsstämma borde vara ganska klart.
– Det är också i Åbos intresse att ärendet går framåt, oberoende av den mångåriga tvisten mellan en del av de andra ägarkommunerna, säger Heikkilä.
Krävs också beslut av nio fullmäktige
Efter att bolags stämman har sagt sitt ska alla de nio ägarkommunernas fullmäktige ännu godkänna låneborgen för sin kommuns del.
Heikkilä tror ändå att byggnadsarbetena kan inledas redan i höst, om bolagsstämman går in för att det nya reservvattenverket byggs och om ingen besvärar sig mot beslutet.
– Om allt går enligt planerna kan verket vara färdigt 2026. Då börjar det också synas i vattenpriset.
Oklart vad konsumenterna ska betala
Han säger ändå att det för konsumenterna knappast blir frågan om så stora höjningar av vattenpriset.
– Höjningen syns i råvattenpriset, som kommunerna betalar till oss. Det är sedan kommunen som bestämmer hur mycket man höjer vattenpriset för konsumenterna. Här finns många rörliga delar.
En precisering är på sin plats. Det är omöjligt för mig att säga exakt hur mycket priset stiger för den enskilda konsumenten eftersom kommunernas vattenpris har olika rörliga delar. Åbonejdens vatten ab säljer vattnet till kommunerna, som sedan själv fakturerar konsumenter enligt egna taxor. Bolagets fakturering av kostnader (produktion+kapitalkostnader) kommer att stiga omkring 10% när investeringen i reservvattenverket är färdig. Hur mycket det sedan syns i vattenpriset är svårt att förutspå.
Mvh. Jonas Heikkilä, styrelseordförande