Förflytta dig till innehållet

Dyrare lunchpriser att vänta – snart kan smärtgränsen på 15 euro överskridas i Åbo

Kim Lund
en man och en kvinna bakom en bardisk
Kocken Werneri Laaksonen förbereder dagens lunch.

I restaurang Blankos kök har kockarna bråttom. Klockan har slagit elva och de första lunchgästerna köar vid disken.

I dag serveras det currybroiler, falafel, chili con carne med ugnspotatis och spaghetti med räkor och fetaost. Priserna varierar från 11,30 till 12,90. Veckans dyraste lunch är en lövbiff för 14,90.

Antti och Henna Mäkelä har satt sig vid ett fönsterbord mot ån. De brukar satsa på en gemensam lunch ungefär en gång i veckan, den här gången har de valt spaghettin. Priset på 12,90 känns ännu okej, men så mycket mer får det nog inte kosta, säger Antti.

– Ännu för en tid sedan fick man en lunch för under tian, nu kostar den i allmänhet mellan 12 och 13 euro. Om priset stiger till 15–16 euro börjar det bli lite för dyrt.

Kim Lund
Antti och Henna Mäkelä brukar luncha tillsammans en gång i veckan.

Risken finns att vi snart är där. Livsmedelspriserna har stigit till rekordhöga nivåer och det märks också i de finländska hushållen och på lunchborden. Siffror från FN:s livsmedelsmyndighet FAO visar att livsmedelspriserna steg med 3,9 procent i februari jämfört med januari.

Mejeripriserna steg med 6,4 procent och spannmålen blev 3 procent dyrare. Effekterna av kriget i Ukraina har inte räknats med i statistiken.

Vi kan inte ge avkall på kvaliteten, men ett alternativ är att börja använda billiga råvaror.

Mikael Sundström kökschef Blanko

På restaurang Blanko har man redan höjt lunchpriset med i medeltal 40 cent, men frågan är om det räcker, säger försäljningschef Mia Eroma.

– Vi följer med förskräckelse med utvecklingen. Om priserna fortsätter stiga så här dramatiskt måste vi göra något. Det finns ett hårt tryck att ytterligare höja priserna men ännu är det inte aktuellt. Vi försöker på alla sätt undvika det.

Kökschef Mikael Sundström håller med. Läget ser inte alls bra ut.

– Prisstegringen har varit våldsam. I synnerhet nötköttet och laxen har blivit mycket dyrare, men också priset på råvaror från småproducenter har stigit. Och om kriget Ukraina blir långvarigt kan priserna stiga ännu mera.


– Vi kan inte ge avkall på kvaliteten, men ett alternativ är att börja använda billiga råvaror.


Var tror ni att smärtgränsen går för ett lunchpris?
– Det är en svår fråga, men så mycket mer än 15 euro tror jag inte kunderna vill betala. Då tar man hellre med sig en lunchlåda till jobbet.

Kim Lund
Mia Eroma och Mikael Sundström oroar sig över de höga livsmedelspriserna.

Carolina Fyrqvist-Kössi och Katri Mannonen har beställt spaghettin och satt sig ner vid ett bord. De har inte reagerat på att maten har blivit dyrare.

– Tillsvidare har vi inte märkt att priserna har gått upp. 12,90 för en lunch kan man ännu betala men 15 euro är för mycket.

Kim Lund
Carolina Fyrqvist-Kössi och Katri Mannonen kan tänka sig att betala 12-13 euro för en lunch.

Granne med Blanko ligger den populära lunchrestaurangen Fontana. Stället drivs av CT-Ravintolat som också äger bland annat restaurangerna di Trevi och Tårget.

Företagets verksamhetschef Mikko Saariketo låter uppgiven då han svarar på frågan hur de stigande livsmedelspriserna har påverkat affärerna.

– Tyvärr är det ett stort tryck på att höja också på våra priser. Men om vi skulle höja dem så mycket att vi inte går på förlust skulle priserna vara alldeles förskräckliga.

Man i gul tröja sitter på inglasad terass med utsikt över ån.Arkiv/Robin Sjöstrand
Mikko Saariketo.

Saariketo säger att till exempel priset på innerfilé av nötkött har stigit med drygt 30 procent det senaste halvåret och laxpriset har stigit mer än så.

Dåliga kaffeskördar i Brasilien på grund av extremväder har gjort att priset på råkaffe har stigit med nästan 100 procent på ett år och pulverkaffet med 50 procent, säger Saariketo. Och eländet tar inte slut här, säger han.

– Allt blir dyrare, energin, frakterna, förpackningsmaterialet. I slutändan är det tyvärr kunden som betalar för det här.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter