Dyr intern hyra stötesten i Kimitoön – att flytta till privata utrymmen betyder inte att kommunen sparar, säger tekniska nämndens ordförande Helena Fabritius (SFP)
I Dalsbruks hälsostation är hyran cirka 14 respektive 9 euro per kvadratmeter. Foto: Monica Sandberg
Kimitoön ska spara – då är de interna hyrorna en viktig bit, som ofta diskuteras.
En del tycker de är hutlöst dyra (särskilt som de betalas av en kommunal avdelning till sin ägare, alltså kommunen).
Andra tycker det är korrekt att hyran nu täcker de faktiska kostnaderna.
Väntan på vårdreform inverkade
I den interna hyran ingår en sexprocentig kapitalhyra, enligt ett fullmäktigebeslut som fattades 2016, inför den väntade vårdreformen.
— Om den sades då att landskapen, sedan då de har tagit över vården, skulle betala kommunerna samma som kommunernas interna hyra hade varit och där en sexprocentig kapitalhyra fick ingå, säger Helena Fabritius (SFP).
Att baka in de där sex procenten var med andra ord ett sätt att trygga framtida hyresintäkter.
”Det som blir tomt så kostar fortfarande”
Fabritius är ordförande för Kimitoöns tekniska nämnd och säger att den interna hyran är ”enkel” att spara in på – man behöver inte minska på antalet anställda – men minskade interna hyror för en avdelning betyder inte en besparing för hela kommunen.
— Om man nu gör så som åtminstone omsorgsavdelningen planerar, alltså flyttar vissa funktioner till privata utrymmen med billigare hyra (och betydligt färre kvadratmeter) så sparar omsorgen men ökar samtidigt på kommunens faktiska kostnader.
— Det som blir tomt så kostar ju fortfarande i form av el, värme, försäkringar och service. Dessutom ska hyran till den privata hyresvärden betalas.
Helena Fabritius: Foto: Monica Sandberg
”Husen ska inte stå halvtomma”
Hittills har det mest talats om att hemvårdarna ska flytta. De har nu sina högkvarter i Dalsbruks ämbetshus och Kimitos Almahem.
Fabritius säger att tomma utrymmen måste säljas eller rivas, först då försvinner kostnaderna. Och husen ska inte stå halvtomma.
1,5 miljoner bör sparas
— Det behövs en hel del ingrepp för att vi ska få ekonomin i balans. Vid kommunstyrelsens första budgetläsning i måndags konstaterade vi att 2019 års budgetförslag är 1,5 miljoner euro på minus utan de interna hyrorna, och de är ju så att säga plus minus noll eftersom en kommunal enhet betalar dem till en annan kommunal enhet.
— Men 1,5 miljoner är alltså vad vi de facto bör spara.
Fabritius tillägger att om man väljer att flytta kommunala enheter till privat hyrda fastigheter så påverkar det också andra funktioner så som kök och städning.
— Nu är det viktigt att alla avdelningar funderar ordentligt vilka utrymmen de behöver. Det som inte behövs så måste vi göra oss av med, säger hon.
Så räknas hyrorna ut
Tekniska avdelningen är den som får bokföra de interna hyrorna som inkomst.
Tekniska chefen Greger Lindholm säger att hyrorna räknas ut enligt fastigheternas tekniska skick i förhållande till återanskaffningsvärde, dessutom ingår kapitalhyra sex procent och underhållskostnad två procent.
— Så får man kvadratmeterhyran för varje fastighet. Det bidrar till att avdelningarna vet vilken fastighetskostnad deras verksamhet har.
— Den interna hyran i till exempel Dalsbruks hälsostation är cirka 14 euro per kvadratmeter i de två första våningarna men cirka 9 euro i den översta våningen, säger han.
Äntligen någon som kan se helheten! Hittils har det käbblats om kostnader och interna hyran. Suboptimering!
Det är som om jag alltid skulle flytta slantarna till vänster ficka, för att sen sucka över att jag är fattig när höger ficka är tom.
Att höja de interna hyrorna inför en kommande Sote-reform var med facit i hand inte så bra strategi. Det är ju snarast omöjligt att ekonomiskt bedriva egen kommunal verksamhet i dyra egna verksamhetutrymmen. Hur kunde det bli så egentligen? De höjda interna hyrorna gör alltså egen verksamhet dyr, så de förtroendevalda som ivrar för en privatisering av vården, kommer nu att köra hårt på detta kort. Att kommunen hyr utrymmen i Kimito för förvaltningen, bör väl nu av alla förtroendevalda anses som ett lyckat beslut. Oberoende hur man ser på de kommande ekonomiska problemen, är det bara att konstatera att nu senast bör de förtroendevalda och kommuninvånarna börja se Kimitoöns kommun som en helhet. Hälso-och sjukvårdens strukturer på ön, är ännu de samma som byggdes upp i början av 1980-talet. Då var vi ca 10 000 och då fanns det gott om arbetsplatser på ön och då föddes det rikligt med barn. Idag är vi 6700 och… nja antalet TV kanaler har ju i alla fall ökat.