Du är inte jobbig för att du klagar på dåliga svenska webbsidor – den här kedjan sköter språket bra, säger forskare
Undanskymda språkval. Trasiga länkar. Dåliga, eller rentav icke-existerande svenska sidor.
Handen upp den som aldrig stött på problem på den svenska versionen av en tvåspråkig sajt.
I den färska rapporten ”Sidan hittades ej – den digitala tvåspråkigheten i Finland” analyserar språkforskaren Markus Söderman offentliga och privata webbtjänster. Tankesmedjan Agenda är uppdragsgivare, och Söderman säger att rapporten vill vara lösningsorienterad.
Kan du nämna någon aktör som sköter tvåspråkigheten extra bra på webben?
– Clas Ohlson sköter sig på flera sätt bättre än mången offentlig aktör. Till exempel kan man även använda finska sökord på den svenska sidan. Många svenskspråkiga är vana att göra vissa saker på finska. De kanske reparerar sin bil på finska, eller jobbar på verkstad och har finska kunder. De har inte nödvändigtvis den svenska reservdelsvokabulären även om svenskan annars är starkare.
– Eller så ska du fixa i hemmet men vet inte vad en lödkolv heter på svenska. Då är det bra att man i webbutiken kan leta efter produkter på finska även på de svenskspråkiga sidorna, säger Söderman.
SkärmdumpHelsingforsregionens trafik, HRT, är ett annat lyckat exempel på hur man kan använda adresser på bägge språken då man söker rutter, säger Söderman.
ÅU testar Åbos lokaltrafik Fölis sajt, och den fungerar likadant. Bra så.
För som Söderman konstaterar så kan det till exempel vara så att en svenskspråkig fått direktiven om vart hen ska ta sig på finska. Då är det bra att kunna skriva in den finska adressen i den svenska sökrutan.
Hoppa mellan olika språkversioner av samma sida
Ett annat och kanske mycket större problem är ifall det inte går att hoppa direkt mellan svenska och finska sidor.
Situationen verkar vara bättre än för tio år sedan, säger Söderman. Men fortfarande finns sajter där man kastas tillbaka till ingångssidan om man byter språk.
– Det här sköter FPA bra på sin sajt när det gäller finska och svenska. Man kan hoppa mellan sidorna på de språken. Det är bra, för många svenskspråkiga vill checka av den andra språkversionen då de inte alltid litar på den svenska infon.
Och tilliten är oerhört viktig. Upplever man att informationen på det mindre använda språket är bristfällig eller svår att navigera till är risken stor att man slutar att ens försöka använda språket på tjänsten.
Det gäller inte bara finlandssvenskar, påpekar Söderman. Forskning visar att det gäller alla situationer där man har ett dominerande språk.
– Man kan se att de som är bra ”maktspråket” när de navigerar på internet börjar bete sig som, i det här fallet, finskspråkiga. Man blir mer pragmatisk på internet, konstaterar Söderman.
Men då riskerar man samtidigt att missa att många tjänster faktiskt funkar bra på svenska, säger han. Och om svenskspråkiga struntar i att använda svenskan syns det i statistiken och kan i värsta fall bli ett argument för att försämra den språkliga servicen ytterligare. En ond cirkel alltså.
Ologiska språkvalsfunktioner
Ibland kan det vara knepigt att alls hitta språkvalet på en sajt.
Söderman nämner NTM-centralen som ett mindre lyckat exempel. Där måste man – om man är på den finska sidan – förstå att klicka på texten ”suomeksi” för att byta språk.
– NTM-centralen har kanske resonerat så att svenskspråkiga skriver in den svenska webbadressen och kommer direkt till de svenska sidorna. Men många kommer via en Googlesökning, och hamnar kanske först på den finska sidan.
Även här lyfter Söderman fram Clas Ohlsson som ett gott exempel. Använder man deras sajt på en dator finns språkvalet tydligt högst upp.
Där finns nationsflaggor, men de är enbart till för att välja landet. När man ska välja språket klickar man på ”Fi” eller ”Sv”.
Det här gillar han.
– Man bör undvika flaggor för språkval för de förstärker bilden av ”ett land, ett språk”. En jordglob är mer intuitiv och neutral.
Åbo stads sidor använder ”Fi”, ”Sv” och ”En” för språkvalet. Förkortningarna följer en internationell standard.
Men om man exempelvis är inne på en finsk sida står det bara ”Fi” vid knappen där språkvalet kan göras. Man ser alltså bara språkvalet för det språk man redan använder.
– Språkförkortningarna börjar vara rätt kända. Men det är lurigt om förkortningarna på sajten är bakom fel språk så att säga, konstaterar Söderman.
Ge respons!
I sin rapport kikar han också på hur många rikssvenska kedjor som alls har svenska webbsidor i Finland, och på hur vanligt det är att myndigheter och kommuner har parallella webbadresser på de två nationalspråken.
Men hur ska man göra om man som användare stöter på ett konkret problem med svenskan på webben?
– Använd responsblanketten! slår Söderman fast.
Han konstaterar att inte minst företag, om de har svenska sidor, vill att de ska fungera bra och locka kunder. Och om ingen använder se svenska sidorna har satsningen på dem varit förgäves.
Själv har jag tidigare fler gånger kontaktat Veikkaus för att få dem att lyfta upp språkvalet högst upp på sajten, och inte ha det dolt längst ner. Men inget har hänt. Det riskerar väl att göra att de svenska sidorna används mindre, och så blir det ett argument att nedprioritera dem ytterligare?
– Mm, i värsta fall plockas kanske svenska sidor bort helt om ingen använder den. Man borde alltid försöka använda svenskan då man kommer till en ny webbsida, för de är ofta av bra kvalitet. Så fort man märker brister ska man ge respons.
När det gäller myndigheter och den offentliga sektorn gäller språklagen. Justitieombudsmannen ska övervaka att den språkliga servicen på nätet funkar. Tycker man att det som medborgare är lite väl drastiskt att vända sig till JO kan man kontakta Folktinget, tipsar Söderman.
– Att man klagar betyder inte att man är jobbig. En demokrati kräver aktiva medborgare som ser till att samhället fungerar enligt lagen. Dessutom är det viktigt att få klagomål på papper, för de används när nya lagar bereds och då man utvärderar hur bra den språkliga servicen fungerar.
AI en möjlighet
Markus Söderman presenterade förra veckan sin rapport vid en kvällsträff som Agenda ordnade i Åbo. Han säger att diskussionen där också kom in på artificiell intelligens, AI.
– Jag ser positivt på AI:s möjligheter. Jag tror att översättningarna i framtiden ofta sköts av AI, där de mänskliga översättarna mer har rollen av kontrollanter. Det är viktigt att ha kvar den mänskliga handen, för annars uppstår även frågan om vem som är ansvarig ifall en text är felöversatt.
I publiken nämndes också möjligheten att låta AI gå igenom webbsajter för att hitta trasiga länkar.
Markus Söderman anser att det skulle vara bra om den offentliga sektorn centralt skulle ta fram bra riktlinjer för hur man ska tänka på språk på webben.
– Om den privata sektorn ser att direktiven är genomtänkta, att här har det forskats och man har vridit och vänt på saken, så inser de att också de har nytta av direktiven. Jag tror mer på det än lagstiftning. Och det viktiga, när man planerar en ny webbsajt, är att man tänker flerspråkigt från början.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.