Drastiska kurvor i Kimitoöns nya elevprognos – vårens heta fråga handlar om skolorna
En drastisk minskning av elever visar den färska elevprognosen från Kimitoön på. Fram till år 2030-31 minskar antalet grundskoleelever med nästan 30 procent. Från 536 elever detta läsår skulle antalet hösten 2030 ha sjunkit med 152 elever till 384.
Kimitoön delar sina elever på sju skolor.
Kimitoöns bildningschef Marjaana Hoikkala konstaterar att det här inte ser positivt ut och att förändringarna är stora.
– Siffrorna visar en häftig förändring, det här är en stor sak, säger Hoikkala.
Hon fäster sig inte vid kurvan för någon specifik skola, även om vissa av dem är brantare än andra, utan konstaterar att helheten ser dyster ut.
I antalet elever är bortfallet störst för Amosparkens skola, som går från 145 elever 2023-24 till 107 elever 2030-31 (minskning: 38 elever eller 26 procent). Men det här är också kommunens till elevantalet största skola.
Går man till den andra ytterligheten, Hitis-Rosala skola, minskar eleverna under samma tidsperiod från 5 till 3 (minskning: 2 elever eller 40 procent).
För markören över bilden för att se exakta siffror:
Som för 15 år sedan, men ändå inte
Hoikkala jämför situationen och känslorna med den som rådde för cirka femton år sedan, då Kimitoön sedan kom fram till att stänga fyra byskolor.
– Men då var världen helt annorlunda och då var minskningarna i elevantal inte så här drastiska, säger Hoikkala.
Hon var med under den processen, men då som politiker. Med erfarenheten i bakfickan vill hon nu som tjänsteman kommunicera så öppet som möjligt genom den här processen. På kommunens webbsida har hon skrivit flera inlägg om hur utredningsarbetet framskrider.
Läs också:
Vilka skolor finns kvar i Kimitoön i framtiden? Stor utredning i startgroparna
Vårens heta fråga
En tuff vår väntar alltså beslutsfattarna och hela Kimitoön. Skolfrågan kommer att bli den heta frågan.
En utredning av den grundläggande utbildningen pågår just nu och den väntas vara klar om två veckor. En orsak till att den görs är just den betydande minskningen av antalet födda både på Kimitoön och nationellt.
Resultatet av utredningen presenteras först till personalen, därefter till politikerna och efter det till media. De externa utredarna har fått information om allt som berör grundskolorna på Kimitoön och intervjuat olika intressegrupper. Beställningen går ut på att flera alternativ för den grundläggande utbildningens framtid ska läggas fram.
– Det kommer också att finnas ett nollalternativ, alltså att ingenting förändras, säger Hoikkala.
Är det ens möjligt att fortsätta som förut?
– Då blir det nog svårt att få behöriga lärare, det är det redan nu. Även om ekonomin är en stor sak och jag ansvarar för den vill jag som bildningschef tänka som en pedagog och se till barnens bästa.
En byggkloss i att reda ut barnens bästa är en barnkonsekvensanalys, som bland annat åskådliggör för- och nackdelar med en skolflytt.
Emilia ÖrnmarkAtt få behöriga ämneslärare är svårast
Gällande problematiken med behöriga lärare beskriver Hoikkala situationen som okej på lågstadiesidan, även om det varit svårt att rekrytera speciallärare. Hon är därför glad över att det nu finns sökande till de två ledigförklarade specialklasslärartjänsterna.
Problemet med att få behöriga lärare gäller främst årskurs 7-9, där det är ämneslärare som behövs.
– Timantalet är litet och det är svårt att få ihop timmar till en huvudsyssla. Flera ämneslärare pendlar mellan skolorna. Det blir mycket körande och ibland bråttom.
Oron för skolstängningar brukar bli påtaglig i byarna då skolnätet diskuteras. Tror du att alla skolbyggnader kommer att bli kvar?
– Ingen har en kristallkula. Vi har hårda ekonomiska tider framför oss och för Kimitoöns del finns det stora frågetecken.
Hoikkala poängterar att det är politikerna som avgör om det finns pengar för alternativet att fylla de sju skolorna med kanske ett så lågt födelsetal som 28 barn per år (siffran för födda 2023).
Fastigheternas skick är en stor fråga
Bland kommunens kontinuerliga mellanrapporter från arbetet med utredningen kan man läsa att Kimitoön i jämförelse med andra liknande kommuner har större fastighetskostnader.
Hoikkala poängterar att en av de stora frågorna är i vilket skick skolfastigheterna är. Någon fastighetsutredning har inte gjorts specifikt för den pågående utredningen, men kommunens tekniska experter har intervjuats.
Flera andra ska höras under processen, i vilken barn och unga enligt Hoikkala har expertisstatus. Ungdomsfullmäktige kommer att ge ett utlåtande.
Också föräldrar har fått sin röst hörd. Den enkät som riktades till dem i december visar att kvaliteten på undervisningen ses som viktigast. På andra plats kommer lärarnas behörighet och stöd för lärande, på tredje plats sociala kontakter och först som nionde tar byarnas livskraft plats.
Enkäten om den grundläggande utbildningen besvarades av 169.
Hur väl stämmer prognoserna?
Den färska prognosen bygger på antalet födda i kommunen. Någon uppföljning av hur väl prognoserna utfaller finns inte hos Kimitoöns kommun.
Dock visar en ÅU-artikel från oktober 2018 att de verkliga siffrorna skiljer sig något. Till exempel för Amosparkens skola visade då prognosen på 160 elever läsåret 2024-25, men med fakta på handen väntas skolan inte ha fler än 134 elever det läsåret.
För Kemiönsaaren Keskuskoulu har det gått åt andra hållet: prognosen visade 97, men eleverna är i höst 106. Kimitonejdens skola förutspåddes ha fyra elever flera, Västanfjärds skola tre flera.
Dalsbruks skola får fyra elever fler än prognosen förutspådde, medan Taalintehtaan koulus prognos stämmer nästan helt överens med verkligheten.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.