Domkyrkan totalrenoveras och förändras – första utbyggnaden sedan 1700-talet
Åbo domkyrka ska genomgå en omfattande renovering. Just nu tar man fram en plan för vad som ska göras och hur. De senaste hundra åren har domkyrkan renoverats vart femtionde år, de senaste renoveringarna gjordes på 1920- och 1970-talen.
– Det är ett stort privilegium att få vara med och planera domkyrkans renovering, säger Åbo svenska församlings kyrkoherde Mia Bäck .
Jacob HjortmanDe flesta förändringar sker på insidan av domkyrkan. Bland annat planerar man att göra om S:t Ursulas kapell, det vill säga det utrymme där toaletterna finns till höger när man kommer in i kyrkan, så att det kan användas som kafé. Flera delar av kyrkan som församlingarna i dag inte använder ska renoveras för att bli samlings- och mötesrum. Hela värmesystemet och vattenrören ska bytas.
– Det är en totalrenovering. Just nu gör vi upp projektplanen som ger ramar för renoveringen och detaljerna planerar vi lite senare, säger Bäck.
Renoveringen ska inledas 2026 och beräknas ta ungefär tre år.
Jacob HjortmanRum på vindar renoveras
De utrymmen som ska renoveras till mötes- och samlingsrum finns på vinden till sakristian och S:t Ursulas kapell. Nu används de som förvaring och här finns en hel del historiska föremål som ska flyttas till andra lokaler som är mer lämpliga för att konservera föremålen.
I framtiden ska flera olika typer av samlingar kunna hållas i domkyrkans lokaler, som till exempel körövningar eller träffar med skriftskolan.
– Tanken är att flytta en del av de samlingar som nu sker i församlingshemmet till kyrkan, säger Bäck.
Arkkitehtitoimisto Hanna LyytinenAtt kunna använda nya rum på vindarna kräver en hel del planering eftersom de lokalerna endast kan nås med smala och osäkra trappor i dag.
– För att vi ska kunna använda de utrymmena måste vi se till att alla kan nå dem och med tanke på säkerheten måste det även finnas flera utgångar.
Första utbyggnaden på 300 år
I projektplanen finns två hissar planerade, en i S:t Ursulas kapell som går upp till dess vind och den andra som går till sakristians vind planeras på utsidan av domkyrkan. Utbyggnaden blir den första sedan 1700-talet.
Kyrklig samfällighetHissen till sakristians vind planeras mellan sakristian och Kankaskoret där drottning Karin Månsdotter är begravd. Den kommer ovanför det så kallade Spruthuset som byggdes på 1700-talet och är den yngsta delen av domkyrkan.
Jacob HjortmanErfaren arkitekt
Arkitekten som planerar renoveringen är Hanna Lyytinen . Hon har stor erfarenhet av att jobba med gamla kyrkor och historiska byggnader. Hon har bland annat planerat renoveringar av Loimaa kyrka, S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby och Olofsborg i Nyslott.
Jacob HjortmanHur anmärkningsvärt är det att planera den första utbyggnaden av Åbo domkyrka på 300 år?
– Allt man gör i en så här historisk byggnad är anmärkningsvärt. Det är ett speciellt projekt, det finns ingen annan kyrka som är så stor och gammal och som har ett så historiskt värde för hela landet.
Planeringen har många aspekter att ta hänsyn till, säkerhet, tillgänglighet, var vattenrör för kök och toaletter finns samt bevarandet av bland annat gamla väggar från medeltiden som ska skyddas.
Jacob HjortmanHur ser du på balansen mellan att skapa nytt, göra förändringar och bevara det som är historiskt?
– Jag vill skapa utrymmen som kan användas. Det bästa sättet att bevara en byggnad är att använda den. Åbo domkyrka är speciell eftersom den alltid har använts som gudstjänstlokal, så det är viktigt att den även kan användas i framtiden.
För Lyytinen är projektet också speciellt för att domkyrkan har så många olika kapell och för att det är flera församlingar som använder den. Hon beskriver det som att planera flera kyrkor samtidigt.
Att lära känna byggnaden tar tid
Projektet är ännu i ett tidigt skede. Lyytinen började planera renoveringen i januari.
– Jag känner ännu inte byggnaden. Alla byggprojekt är olika och alla kyrkor är unika och har unika behov. Jag behöver förstå byggnaden, känna dess historia, veta vilka delar som är från medeltiden och vilka som byggts till efteråt. Jag behöver också förstå hur den använts och hur man vill att den ska användas nu. Det är ett stort projekt och efter fyra månader är vi ännu bara i startskedet.
Jacob HjortmanMånga detaljer hänger ännu i luften och det finns utmaningar som inte ännu kunnat lösas. Bland annat kommer hissen som planeras för utsidan att gå framför det fönster som syns bakom kororgeln inne i kyrksalen.
– Kanske kan vi bygga hissen i glas så att ljus fortfarande kommer in i genom fönstret. Men det är för tidigt att säga hur det kommer bli nu, säger Lyytinen.
Flera undersökningar krävs
Andra utmaningar som Lyytinen grubblar på är hur de tekniska uppgraderingarna ska lösas. Nu finns det gångar inne i pelarna som är gjorda för kablarna till belysningen och högtalarna på pelarna.
– Det kommer behövas mycket mera kablar eftersom man vill ha mera teknik, som färgade lampor, högtalare med mera. Belysningen är en viktig del som ännu inte är planerad.
Innan många praktiska detaljer kan lösas behöver man även göra flera undersökningar, till exempel av golvet. Under golvet finns många gravar som är skyddade. På 1920-talet gjorde man om kyrkans golv och grävde kanaler för bland annat VVS-rör. Det är samma kanaler som ännu används för vatten, ventilation, värme och elkablar.
Nu planerar man att installera nya körställningar som ska kunna fällas ner i golvet när de inte används.
– Vi måste undersöka och ta upp golvet på vissa ställen för att kunna planera i detalj hur det praktiska ska lösas, säger Lyytinen.
Altaret är en känslig fråga
Högkoret, utrymmet längst fram i kyrkan där altaret är, är byggt av Carl Ludvig Engel på 1800-talet efter att domkyrkan brann i Åbo brand.
Jacob Hjortman– Altaret kommer att bevaras så som det är. Men tiderna och teologin förändras och en del saker vill vi nu göra annorlunda. Vi jobbar med att människor som kommer till kyrkan ska känna sig delaktiga i det som sker, säger Mia Bäck.
För att prästen och församlingen skulle komma närmare varandra har man funderat på att ha ett altare närmare församlingen. Inom ÅSF tänkte man mycket på det här redan på 70-talet när man renoverade domkyrkan senast. Dåvarande kyrkoherde, Alvar Kurtén , ville bygga ett nytt altare redan då berättar Bäck.
– Altaret är en symbol för gudsnärvaro och det blir en väldigt auktoritär bild av Gud om altaret är så långt borta.
Under året har man testat att ha tillfälliga altaren närmare församlingen.
Jacob Hjortman– Det var intressant att se reaktionerna på testen. En överväldigande majoritet av de aktiva i de olika församlingarna som använder domkyrkan vill ha altaret i högkoret där det är nu, säger Bäck.
Därför kommer man nu att ta fram en modell för ett flyttbart altare som kan användas ibland. Högkoret kommer att se likadant ut som nu, den största förändringen är att trappstegen ska tas bor och ersättas med en ramp för att öka tillgängligheten.
En dörr till salen är en stor utmaning
En annan märkbar förändring som planeras är en dörr mellan entrén, där vaktmästaren sitter och kyrksalen.
– Vi vill att det är möjligt att stänga dörren så att en gudstjänst som pågår inte störs av besökare som kommer in i entrén. Speciellt viktigt är det eftersom att vi vill att S:t Uruslas kapell ska bli en kafélokal, säger Bäck.
Jacob HjortmanHur dörren kommer se ut och vilka material som ska användas är ännu oklart. I öppningen har det tidigare funnits en dörr, som antagligen gått i samma stil som trädörren man kommer in i kyrkan genom.
– Tanken är att dörren i normala fall ska vara öppen, så att man ser in i kyrkan när man kommer in. Men den ska enkelt gå at stänga när det är en gudstjänst på gång. Dörren är en av de svåraste utmaningarna i planeringen, säger Lyytinen.
Förtroendevald: ”Kyrkan ska inte vara ett museum”
Petra Lindblad är invald i församlingsrådet och sitter med i byggnadskommittén. Enligt henne är det viktigt att domkyrkan används flitigt, också i framtiden.
– Det ska inte kännas som ett museum, kyrkan ska användas av församlingarna.
Hon ser också positivt på planerna att kunna flytta en del av de samlingar och verksamhet som nu sker i församlingshemmen till domkyrkan.
– För många är domkyrkan mera som en allmän plats och det är lättare att gå dit än till ett församlingshem. En av de viktigaste frågorna vi jobbar med är tillgängligheten, det ska vara lättare att komma in och lättare att använda utrymmen för alla.
Genom hela planeringsprocessen har Lindblad varit glad över att Åbo svenska församling inkluderats.
– Det har inte varit så att ÅSF inkluderats i efterhand, som det ibland kan vara. Vi varit involverade på lika villkor sedan starten och det har uppskattats.
Kostnaden för renoveringen uppskattas bli över 20 miljoner euro, enligt Bäck. Staten bidrar med en del och kyrkomötet har beviljat stöd men den största delen står samfälligheten för.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.