I nuläget ligger de döda havsbottnarna i Östersjön på en nivå som aldrig tidigare har dokumenterats, visar en ny rapport från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ( SMHI ). Hela femton procent av Östersjöns botten är död, vilket motsvarar ett område dubbelt så stort som Danmark.
Det senaste decenniet har andelen syrefria bottnar, det vill säga bottnar där enbart bakterier klarar av att leva, ökat markant.
– Situationen är fullständigt akut för djuphavsbottnarna i Östersjön. Läget har försämrats under bara de senaste tre åren. Nu måste vi ge djuphavsbottnarna konstgjord andning, säger Karl-Johan Lehtinen, pensionerad miljöanalytiker vid Nordiska Miljöfinansieringsbolaget NEFCO.
Orsaken till det akuta läget är övergödning, som är det största miljöproblemet i Östersjön, enligt Natur och miljö. Roten till övergödning är jordbruket, avlopp från samhällen, egnahemshus och industrin, fiskodling, skogsbruket och avgaser.

USA har lösningen – men den är dyr

Östersjön diskuterades på Nordiska skärgårdssamarbetets seminarium i Stockholm på onsdagen. Fokus låg på hur man med hjälp av artificiell syresättning och flytande syre kan rädda Östersjöns havsbottnar. Det är en metod som testats i USA och visat sig fungera väl. Den kan lätt anpassas till Östersjön, problemet är att metoden är dyr.
– I Norden har man försökt lösa problemen genom att pumpa luft i haven, men i luft finns mer kväve än syre. Därför är det mycket mer effektivt att pumpa ner flytande syre direkt i bottnen även om det kostar en hel del, säger Lehtinen.
När havsbottnen dör rubbar det ekosystemet och en stor del av Östersjöns vatten är i dag omöjligt för fisk att leva i.

Är ett ekologiskt återställande av haven möjligt?

– Tekniskt sett, ja, men det gäller att hitta de ekonomiska resurserna. Vi är många länder runt Östersjön, men den politiska viljan verkar främst finnas i Finland och Sverige och inte i till exempel Polen och Baltikum. Att intresset är större hos oss beror väl på att vi har våra skärgårdar och sedan århundraden tillbaka är vana att rösta oss vid kusten och tjäna vårt uppehälle på fiskeri.

Test i Östersjön nästa steg

Om artificiell syresättning blir verklighet skulle det behövas fabriker som producerar syre i både Finland och Sverige. Det första steget är ändå att testa metoden på ett litet område i Östersjön, säger Annastina Sarlin, samarbetschef vid det Nordiska skärgårdssamarbetet och bosatt i Nagu.
–  Vi vill testa metoden i våra nordiska förhållanden, men först måste nordiska beslutsfattare enas om att det är värt ett försök.

Varför har man hittills inte gjort mer för att rädda havsbottnarna, trots att problemet länge varit känt?

–  Forskarna är delade i frågan. Vissa tycker att man överhuvudtaget inte ska manipulera haven, vilket de anser att man gör genom artificiell syresättning. Men syre är inte ett gift. Man har försökt åtgärda problemet genom vattendirektiv och stora reningsverk, men det har främst handlat om satsningar på land.

Problemet kommer inte att försvinna utan mänsklig inverkan, säger Sarlin. Om vi inte gör något kommer vi att ha en vardag med enorma mängder algblomning.
– När man satsar på ny infrastruktur och till exempel bygger en ny flygplats tänker man ofta på det ekonomiska värdet, hur kan det här betala sig? Friska havsbottnar ger ett värde i form av större fiskefångst, högre värde på fastigheter och bättre rekreation – men det är saker som inte ens går att mäta i pengar.