Djävulens påfund eller extra krydda – vad vet du om "lootlådor"?
MESSI ELLER RONALDO? I spelet Fifa har det gått att köpa digitala spelarpackar – en form av lootlådor – sedan år 2010. Foto: Jeshoots/SPT/Pexels
Minns ni då man knallade in i affären, tog fram några tjugolappar, köpte ett tv-spel och fick allt innehåll direkt? Den tiden är förbi. Mikrotransaktionernas tidsålder är här.
Det är inte alls ovanligt att ivriga spelare satsar tiotals eller hundratals euro på lootlådelotteriet för att få tag på Lionel Messi i fotbollspelet Fifas ”ultimate team”-spelläge – eller en exklusiv kniv i CS:GO.
I centrum för spelrevolutionen är lootlådorna (engelskan ”loot” betyder byte), som finns i många av de mest populära spelen bland unga och barn. Hur lådorna ser ut och fungerar varierar från spel till spel, men principen är densamma: man köper lådor – eller spelpackar – med spelets egen valuta och får slumpmässiga belöningar som antingen hjälper en i spelet eller är kosmetiska. Det är lättast att få spelvaluta genom att sätta in riktiga pengar.
Lootlådorna har blivit stora kassakor för spelföretagen. Enligt Forbes tjänar Electronic Arts årligen runt 650 miljoner euro på ultimate team i Fifa. Enligt webbplatsen Digital Trends består stora spelhuset Ubisofts omsättning till 51 procent av mikrotransaktioner.
🎁 Are loot boxes the future of game monetization, or should you approach with caution? https://t.co/K3i0xvgVqY #gamedev #indiedev pic.twitter.com/IlfE4LrysW
— GameAnalytics (@GameAnalytics) May 28, 2018
Det står klart att spelföretagen älskar lootlådor – men vad säger spelarna? SPT har talat med en 24-åring som vill vara anonym. Han uppskattar att han på ett år kan satsa runt 20 euro för att köpa lootlådor om han upplever att spelet är bra.
Spelaren säger att han har koll på sin ekonomi och vet var han ska dra gränsen. Men hans vänner har inte alltid det.
– Vissa vill inte säga hur mycket de satsat, men det är nog hundratals euro.
Den intervjuades vänner är inte unika. Spelberoendets riksförbund i Sverige har varnat för att lootlådor kan leda till beroende. I en intervju i Metro i februari berättade Fifaspelaren Oscar Hansson att han satsat tusentals euro på virtuella spelarkort.
– Det är inte säkert att du får det bästa i det paketet, just därför vill du sitta och köpa mer och mer och mer och mer, säger Hansson.
Men när man till slut träffar rätt får spelarna ordentliga dopaminkickar. Videor på spelare som öppnar virtuella spelarpaket är enormt populära på Youtube och det finns flera exempel på hur tonåringar studsar runt i glädje då Cristiano Ronaldo plötsligt går ut på skärmen.
I en intervju med PC Gamer i fjol berättade Luke Clark, ledare för centret för forskning inom hasardspel vid Universitetet i British Columbia, om psykologin bakom lootlådor. Många spel har lånat audiovisuella element och stimuli till exempel från de fruktspel som finns i matbutiker i vårt land.
– Designen påminner om de nära missar som finns i många former av hasardspel, från hästar till roulette. Det uppmuntrar till vidare spel, också hos sådana som vanligtvis inte spelar. Problemspelare kan få uppfattningen att de håller på att lära sig spelet och att en stor vinst är på väg, säger psykologen Clark.
NEW FEATURE – New walkout celebrations plus signature walkouts for select players. SIIIIIIII! @cristiano #FUT18 #FUTLIVE pic.twitter.com/aSZquF8fm9
— EA SPORTS FIFA (@EASPORTSFIFA) August 1, 2017
Den senaste tiden har debatten om lootlådorna tagit sig in i politiken. Belgien och Nederländerna har redan klassat lådorna som hasardspel och Sveriges regering överväger att förbjuda vidareförsäljning av innehåll från lootlådor. De större spelbolagen har däremot kategoriskt förnekat att lootlådor handlar om gambling. Aki Ahonen, spelutvecklare på Rovio, har svårt att ta ställning.
– Det är svåra frågor. Jag kan inte säga så mycket, säger Ahonen som tror att lootlådorna är här för att stanna.
Inka Silvennoinen, chef för spelberoendes hjälptjänst Peluuris Helsingforsenhet, säger att den finländska lagstiftningen sackar efter.
– Systemet har inte hängt med. Konsumentskyddet borde förbättras och man borde fästa mer uppmärksamhet än tidigare på lootlådor.
Vilka förändringar vill du se?
– Om det finns lootlådor borde det tydligt synas i åldersgränserna och det borde finnas ett klart system för att verifiera spelarnas åldrar. Spelen borde inte heller marknadsföras mot yngre. Det måste ändå forskas en hel del innan lagen kan stiftas om.
Om det finns lootlådor borde det tydligt synas i åldersgränserna och det borde finnas ett klart system för att verifiera spelarnas åldrar
Tommi Tossavainen är planerare för mediefostran för det nationella audiovisuella institutet (KAVI). Tossavainens enhet utbildar personerna som sätter åldersgränser för tv-serier, filmer och spel i Finland. Han säger att situationen är klurig.
Om karaktären i ett tv-spel till exempel spelar roulette är det ett element som tas i beaktande i åldersgränserna, men lootlådor fyller inte kriterierna för hasardspel.
– Lootlådorna ses inte som ett element i berättandet, säger Tossavainen.
Spelföretagen brukar ibland försvara sig med att spelare inte kan dra ekonomisk nytta av värdefulla objekt från lootlådor. Om man säljer objekten i spelet får man bara spelets egen valuta i ett stängt ekosystem.
Det är en sanning med modifikation.
Om man till exempel vill lösa ut ett sällsynt objekt från CS:GO finns det tredjepartswebbplatser som kan hjälpa en på traven. En webbplats marknadsför sig som ett ställe där man kan sälja så kallade skinn genom ”fyra enkla steg”.
Webbplatserna rör sig inom gråzonen och är inte knutna till spelföretagen. För två år sedan sände Valve, företaget bakom CS:GO, ett varningsbrev till 20 sajter och hotade med följder.
Vissa hörsammade klagomålet, medan andra har fortsatt sin verksamhet. På vissa sidor går det att vinna objekt genom regelrätt casinoverksamhet.
– Hej killar det är dags att gambla, säger youtubern Lachlanplayz innan han satsar 21 euro några gånger på en webbplats och till slut vinner ett vapenskinn värt 664 euro. Senare i videon visar han upp sitt nyförvärv inne i CS:GO.
https://www.youtube.com/watch?v=3UuDLbi7rT8
Den 24-åriga spelaren som SPT talat med köpte senast en lootlåda för pengar för några veckor sedan.
– Jag öppnade några lådor i Playerunknown’s battlegrounds och fick ett av de dyraste vapenskinnen. Jag kunde ha fifflat ut pengarna, men sålde i stället skinnet för spelkrediter värda 100 euro. Nu behöver jag inte lägga in egna pengar för jag har så mycket kredit i spelet.
Helmi Korhonen är planerare för projektet Digipelirajaton, som administreras av stiftelsen Sosped. Projektet riktar sig mot de 8–12 procent unga vuxna som ligger i farozonen med sitt tv-spelande. Hon varnar för lootlådor.
– De förenar underhållande digitalt spelande med hasardspelens förtjänstlogik. Det är känt att slumpmässiga belöningsscheman är psykologiskt tillfredsställande och eggar på.
Korhonen lyfter fram problemspelare och barn som de mest utsatta. Spelbolagens effektiva marknadsföring kan locka till att spendera lite mer än man från början tänkt.
– Fruktmaskiner i butiken ser inte vem som spelar. Men spelbolag känner till ens köphistoria, när man spelat och hur länge. Med den informationen kan man rikta reklamen mycket mer effektivt och vet när inköp är sannolika, säger Korhonen.
Spelfirmorna tänjer på gränserna hela tiden, anser han.
Det är känt att slumpmässiga belöningsscheman är psykologiskt tillfredsställande och eggar på
Lootlådornas nya verklighet är inte enbart negativ. Förändringen har bland annat gjort att spel blivit billigare eller rentav gratis eftersom speltillverkarna förlitar sig på mikrotransaktioner inom spelen.
Korhonen varnar också människor för att gräva sig ner i skyttegravar och se på situationen helt svartvitt.
– Jag vill inte ses som en demoniserande motståndare för att jag tänker på de spelarna som är utsatta. Jag ser på det hela som på alkoholpolitiken, målet ska vara att så många som möjligt mår bra. Lootlådor kan vara snärtiga och givande för andra spelare och ökar på spelens livslängd. Sanningen finns någonstans i det gråa.
Sebastian Backman/SPT
Det här är lootlådor
- I många av de mest populära spelen kan spelare köpa lootlådor med antingen intjänade pengar i spelet eller genom mikrotransaktioner.
- Eftersom det tar länge att tjäna in pengar i spelet får man öppna fler lådor snabbare om man lägger in egna pengar.
- Lootlådor innehåller slumpmässiga objekt. De mest eftertraktade objekten finns väldigt sällan i lootlådorna. Objekten kan både vara kosmetiska eller hjälpa spelaren att konkurrera i spelet.
- Sättet innehållet i lootlådorna presenteras påminner ofta om hasardspel. Det kan finnas snurrande hjul som påminner om fruktspel eller audiovisuella signaler som kan ge spelare dopaminkickar och välbefinnande.
- Lootlådor gjorde debut i ett kinesiskt spel 2007. De senaste åren har de blivit alltmer allmänna. Lootlådor finns till exempel i spel som Fifa, Star Wars Battlefront och Overwatch.
Lootlådorna har lånat många element och mekanismer av traditionella hasardspel, som fruktspel.
Fotograf: Karri Anttila/SPT/Lvngroom Oy
Hasardspel eller inte?
- Debatten om lootlådor ska klassas som hasardspel eller inte går het i många länder.
- I Belgien och Nederländerna har man klassat lootlådor som hasardspel. Den belgiska spelnämnden granskade fyra spel i våras, varav Fifa 18, Overwatch, CS:GO klassades som hasardspel.
- Spelnämnden krävde att lootlådorna genast skulle tas bort från spelen och hotade med fängelse och dryga böter. Belgiens justitieminister vill se att EU förbjuder lootlådor.
- Australien klassar lootlådor som hasardspel, men meddelar också att landet inte har auktoritet att dra företag från andra länder inför rätta. Australiens hasardspelskommission har föreslagit att alla spel med lootlådor ska få en åldersgräns på 18 år.
- I Kina bestämde kulturministern 2016 att spelföretagen måste redovisa för sannolikheten att få olika objekt i spelens lootlådor. I Sydkorea föreslogs en liknande lagändring, men den föll.
- I Sverige kan vidareförsäljning av innehåll från lootlådor bli olagligt nästa år då en ny spellag träder i kraft.
- Finlands justitieminister Antti Häkkänen (Saml) uttalade sig i början av juni och sade att konsumentskyddet i den digitala tidsåldern måste stärkas. SPT försökte nå Häkkänen för en kommentar om lootlådor, men lyckades inte få tag på ministern.
Bra att det tas om om detta fanskap. Mikrotransaktioner och lootboxes är en cancer inom spelindustrin som fick sin början med mobilspelen. Rovio behåller gärna denna cancer.
Loot vill jag ha, men bara sådant som man får slumpmässigt i många rollspel genom att utforska världen och slakta monster. Varför betala mera för ett spel som medvetet har sådant som borde höra till är bortskalat? Fler spelbolag borde ta efter CD Projekt RED, Obsidian Entertainment och Larian Studios. Men det går knappast EA och Dice med på, man kan glömma t.ex gamla tidens Quake där spelarna skapade sina karakärer och massor av olika moddar.