Emilia Örnmark 09.09.2023 07:00

En diskussion om älgstammen på Kimitoön har blossat upp och det råder nu olika åsikter om vilken riktning älgjakten ska ta. I botten finns en utbredd oro för den minskande älgstammen – den är dock inte unik för Kimitoön.

Knäckfrågan inför jaktsäsongen är hur stor älgstammen på Kimitoön de facto är. Licensantalet är nu planerat enligt en vinterstam på 280 älgar. Detta trots att Naturresursinstitutet Luke uppskattat att det finns 365 älgar och jägarna att det finns 331.

Men enligt en flygräkning är verkligheten en annan. Vinterstammen skulle enligt den inte vara större än maximalt 150 älgar. Stämmer Lukes uppskattning skulle flygräkningen ha missat varannan älg.

Resultatet från flygräkningen har slagit ner som en blixt i Kimitoöns 26 jaktlag. ÅU träffar tre jägare, en av dem i rollen som samlicensinnehavare, för att reda ut vad det handlar om.

Emilia Örnmark

Kasper och Rabbe Lindroos från Vestlax jaktlag tror på flygräkningen. Den stämmer överens med den verklighet de ser på sina jaktmarker. Rabbe Lindroos beskriver i en insändare för ÅU att han under de sextio år han jagat aldrig upplevt älgstammen så liten som nu.

Kasper och Rabbe Lindroos är i alla fall på det klara med att antalet älgar på Kimitoön är närmare 150 än 331.

Hade gärna sett timeout

De är nu oroade för att jakten startar på fel faktagrund och att avskjutningen därför blir för stor. De hade gärna sett att Kimitoöns jaktlag skulle ta timeout och förslagsvis fälla enbart älgkalvar denna säsong, för att inte skada stammens återväxt. Hela Kimitoöns licens ligger nu på 80.

– Det vi är oense om är hur man ska beakta vikten av flygräkningen, vilken relevans den har och vilka slutsatser vi ska dra av den, säger Kasper Lindroos, som också kommit med förslag till jaktvårdsföreningen om att inga älglicenser skulle sökas inför denna säsong.

Samlicensinnehavaren förkastar flygräkningen

Flygräkningen beställdes av Kimitoöns jaktvårdsförening och utfördes i slutet av februari, med snö på marken. Det här gjorde man baserat på oron för den minskande älgstammen.

För Kimitoöns licenser ansvarar samlicensinnehavaren Fred Nordell.

– Jag förkastar flygräkningen, jag tror inte på den, säger Nordell.

Han stöder sin åsikt på att flygräkningen inte hittade en enda älg på ett 3 500 hektar stort område, där han själv från marken räknade till fjorton.

– Älgarna syns bra i hårt gallrad skog, men i ungskog ser man dem inte. Speciellt inte om de ligger och äter. På Kimitoön har det dessutom huggits en hel del, säger Nordell, som har yrkesexpertis inom skogsbruk.

Nordell skriver under att älgstammen minskat på Kimitoön, men inte så drastiskt som flygräkningen tyder på.

Jaktlagen på Kimitoön delar på 57 000 hektar jaktmarker. Nordell säger att de som stöder uppskattningen från Luke är i majoritet och representerar ungefär 55 000 hektar.

Jörgen Hermansson, vikarierande jaktchef vid viltcentralen i Egentliga Finland, anser att kunskapen är tillräcklig för att bedöma älgstammens storlek enligt Lukes metod.

– Osäkerhetsfaktorn gällande älg är låg, säger han.

Kimitoön halverar antalet älglicenser

För att inte gå åt älgstammen på Kimitoön för hårt valde man lokalt att halvera antalet licenser jämfört med ifjol (från 163 till 80). Kimitoöns jaktvårdsförening minskar sina älglicenser kraftigast av alla i landskapet.

Enligt Nordell var dock Lukes förslag 115 älglicenser för Kimitoöns del, baserat på höranden från jaktlagen, markägarrepresentanter och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund.

– Vi beslöt ändå att inte ta fler än åttio. Det sågs då som modigt, säger han.

Att Kimitoön nu fått sina 80 licenser betyder ändå inte att de måste användas. Det är upp till varje jaktlag att avgöra hur man gör med sin andel av dem. I nuläget är 70 licenser utdelade, de resterande fattar man beslut om senare.

Jägarna ska till skogs för att räkna älg på traditionellt vis

Strax efterflygräkningen i vintras gav Kimitoöns jaktvårdsförening direktiv till jaktlagen om att gå ut för att räkna älg, eftersom skillnaden till tidigare uppskattning var så stor.

– Snö fanns det till och med, men intresse för att räkna fanns inte, säger Nordell.

Rabbe och Kasper Lindroos är överens med Nordell om att jakt är så mycket mer än att skjutandet, jägarens ansvar täcker även ett vårdande syfte av stammen. Dit hör att ställa upp för att räkna älg.

Ett nytt försök att få klarhet i antalet älgar på Kimitoön kommer att göras en vinterdag efter avslutad jaktsäsong. Då är det av största vikt att jägarna ställer upp på en heltäckande älgräkning på traditionellt vis.

– Och då måste folk vara ärliga i vad de rapporterar, säger Nordell.

Älgstammen i landskapet den minsta på 20 år

Enligt Finlands viltcentral har älgstammen i landskapet minskats genom jakt och är nu den minsta på över 20 år. Till följd av minskningen beviljades cirka 15 procent färre jaktlicenser för älg i hela landet denna säsong.

Jörgen Hermansson nämner orsaker som att de kalvar som föds blir både mindre och färre. Det nämner även Nordell.

– Det finns inte kor med dubbelkalv längre. Det är torrt, det finns inte grödor och så har vi varg. Kon kan inte skydda två kalvar samtidigt, då blir den ena ett lätt byte.

Hermansson kan vidare berätta att i det älgskötselområde som Kimitoön tillhör (dit även Salo och Pemar hör) just nu ligger snäppet under målnivån för antalet älgar. Målnivån är tre till fyra älgar per tusen hektar.

Nivån är något lägre än för tio till femton år sedan och ligger inte längre på smärtgränsen till vad skogs- och jordbruk kan tolerera.

Dock vill Hermansson varken bedöma situationen på Kimitoön som katastrofal eller definiera stammen som sönderskjuten.

– Låter man bli att skjuta älg tar nog stammen snabbt fart, säger han.

Älgjakten inleds den 14 oktober.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln