Dikseli berättar historien bakom sillsuccén i Röölä – ÅU besöker Finlands enda sillmuseum
Den anspråkslösa magasinsbyggnaden med grå brädfodring i Röölä hamn ser inte mycket ut för världen. Men när man stiger in i hallen öppnar sig en helt ny värld.
En värld där man känner Nordatlantens saltstänkta vågor och doften av färsk sill. Det här är Finlands enda sillmuseum, Dikseli.
Kim LundDet var i Röölä i Rimito som den finländska sillflottan hade sin hemmahamn från slutet av 1940-talet fram till år 1976. De första resorna till de fiskrika vattnen runt Island gjordes år 1949.
Till en början var verksamheten rätt så blygsam, men efter att Rimitobröderna Toivo och Tauno Saarnis företag Rymättylän Säilyke år 1951 köpte sitt första motordrivna fiskefartyg M/S Saukko blev det fart på fisket.
Privat
PrivatFlottan växte och på 1970-talet bestod Saukkoflottan av fyra ungefär 50 meter långa och 10 meter breda fartyg.
Som mest sysselsatte flottan cirka 75 sjömän och fiskare. Under toppåret 1968 lossades det 1,2 miljoner kilo sill i Röölä. Under de 28 år som Saukkoflottan var aktiv förde fartygen 14 miljoner kilo fisk till Finland.
PrivatPå 1970-talet blev överfisket ett internationellt problem. Fisket tog slut år 1976 då EU:s föregångare EEC avbröt sillfisket.
Nu återberättas fiskehistorierna i sillmuseet Dikseli. Två av eldsjälarna är Tauno Saarnis döttrar Maija Saarni-Tuuna och Liisa Saarni.
– För Röölä var 1960-talet en verklig guldålder. Sillen var en efterlängtad delikatess och när fartygen kom tillbaka uppmärksammades det i riksnyheterna. På landbacken jobbade ett tiotal kvinnor med att packa sillarna och fisket var en stor arbetsgivare.
PrivatFör männen på fartygen var sillfisket ett slitsamt jobb.
Fiskeresorna till de vida nordatlantiska vattnen mellan Jan Mayen och Island varade i två till tre månader och det gällde att hitta sillstimmen i svåra väderförhållanden där isbergen utgjorde ett ständigt faromoment.
Privat
PrivatTrots farorna var det ett eftertraktat jobb bland Rööläborna, säger Tuulamaria Kangaslampi, ordförande för Röölä hembygdsförening.
– Det var ett tufft jobb som krävde karaktär, men var du tillräckligt stark fick du jobbet. För många Rööläbor började deras yrkeskarriär inom fisket. Lönen var bra och när fiskarna kom hem och gick på dans var de populära bland flickorna eftersom deras plånböcker var så tjocka.
Kim LundSillmuseet förevisar en imponerande samling av föremål och annat med anknytning till fisket.
Dockkonstnären Kitta Saras dockor i naturlig storlek visar hur fiskarna tar hand om sillarna ombord på fartygen och hur kvinnorna filear fisk.
Kim Lund
Kim LundEn grå uttjänt flytväst hänger på en galge bredvid utrustning som har bevarats från fiskefartygen: ekolod och andra mätinstrument, loggböcker, lanternor, ventilfönster och en byrå från styrmannens hytt.
Kim LundVäggarna pryds av tiotals svartvita fotografier som visar bilder på sillhantering och sillfiske.
Ett av rummen fungerar som filmsal, Sillikino, där en dokumentärfilm från 1950-talet visar ett av Saukkofartygens färd från Röölä till Nordatlanten och tillbaka.
Mycket av materialet härstammar från Rymättylän Säilykes gamla lager, men också många ortsbor har bidragit med donationer.
– Rööläbornas engagemang i museet är nästan rörande. De flesta har släktingar som har varit involverade i fisket och av dem har vi fått bland annat kläder, rep, nät och annat som de har hittat i sina förråd, säger Kangaslampi.
– För oss känns det naturligtvis bra att vår fars arv lever vidare, säger systrarna Saarni.
Kim LundDäxel (Dikseli) är en speciell hammare som användes till att stänga silltunnorna och slå ner metallbandet som binder ihop tunnorna.
Däxelmannen var en skicklig och central yrkesman som hörde till de bäst avlönade personerna på fiskefartygen.
Kim LundI anslutning till sillmuseet finns också ett kvarnmuseum där man kan bekanta sig med den gamla kvarnen från år 1911.
Museerna är öppna tisdag–söndag mellan klockan 12 och 18. Från och med den 1 augusti till 17 augusti är öppethållningstiderna 12–16.
I sommar kan man också i Dikseli se en utställning om skärgårdskvinnor och deras liv och leverne.
I dag är det Suomen Sillikonttori som förädlar sill och strömming i hamnen. Tidigare har också Bauckman och Orkla varit verksamma i Röölä.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.