Förflytta dig till innehållet

”Digivård frigör resurser för dem som behöver vård på plats” – så här sparade Päijänne-Tavastland miljoner

Nej, all vård kan inte skötas digitalt. Men digital vård kan användas för att frigöra resurser för dem som behöver vård vid till exempel en vårdcentral eller akuten.

2,6 miljoner euro sparade välfärdsområdet i Päijänne-Tavastland i fjol genom att ta i bruk digital vård jämfört med motsvarande vård som dess medlemskommuner tidigare gav i en vårdcentral.

– Enligt prognoserna kan vi spara 20 miljoner euro om vi tar i bruk mer digital vård bara med de digitala verktyg som vi redan har till vårt förfogande, säger Teemu Mäkelä, som är IT-direktör vid Päijänne-Tavastlands välfärdsområde.

Ska vara lätta att använda

Han säger att de digitala vårdlösningarna ska vara lätta att använda för både vårdpersonal och patienter eller klienter.

– Vi har utgått från användarnas synvinkel. Men man kan inte tänka att man ska ha en lösning på alla eventuella problem i förväg. När problem dyker upp löser vi dem i mångprofessionella team.

”Lika lätt som Whatsapp”

Samtidigt ställer myndigheterna många krav, till exempel när det gäller patientdatasystem.

– Det gör att en läkare till exempel måste klicka många gånger i systemen bara för att förnya ett recept. Det här borde ses över. Samtidigt har jag hört tveksamma läkare säga, efter att ha prövat, att vår digiklinik ju är lika lätt att använda som Whatsapp.

I Päijänne- Tavastlands välfärdsområde måste den personal som arbetar med digital vård ha tidigare erfarenhet av kliniskt patientarbete.

Många vill använda digitjänster

Vid Päijänne-Tavastlands välfärdsområde har man också gjort långa intervjuer med invånarna och kommit fram till att många vill använda digitala vårdtjänster.

– Men de måste vara lätta att använda eftersom de inte används lika ofta som sociala medier eller digitala banktjänster, så människor hinner glömma hur man ska göra om de är för svåra att använda, säger Mäkelä.

Enligt honom är bara fem procent av alla välfärdsområdets vårdtjänster för tillfället digitala.

– Men intresset är stort och en fjärdedel av invånarna har laddat ner vår app och aktiverat den.

Finansministeriet driver på

Finansministeriet, som håller hårt i plånboken när det gäller pengar till välfärdsområdena, driver hårt på att mer digital vård ska tas i bruk.

Ville-Veikko Ahonen, chef för den avdelning vid ministeriet som styr välfärdsområdena, säger att det inte finns någon tid att förlora när det gäller att utveckla den digitala vården vidare.

– Välfärdsområdena ska gasa på, trots sin unga ålder. Det betyder att man i vissa fall måste göra det utan att ha alla svar i förväg.

Snart mäts digital vårdtillgänglighet

Han tror att vården småningom kommer att mätas enligt den digitala tillgängligheten.

– I dag mäter man väggar i form av vårdcentraler och talar om vårdgarantier men det är mycket möjligt att mätarna i fortsättningen utgår från den digitala vården och till exempel hur lätt det är att få kontakt med en sjukskötare kvällstid klockan 22.

Ahonen säger också att digitala vårdlösningar kan vara en app som ett av välfärdsområdena i Österbotten har utvecklat där man kan söka vikarier inom den egna organisationen, i stället för att behöva ty sig till dyr inhyrd arbetskraft.

– I norra Savolax har man använt sig av artificiell intelligens för att få klarhet i vilken tid på året det uppstår personalbrist. Också det är exempel på digitala vårdlösningar.

stående kvinna till vänster leder en paneldiskussion med tre män och en kvinna mot en grå väggSkärmdump
I FPA:s diskussion om digitaliseringen löser vårdens problem deltog forskaren Mikko Huovila, Teemu Mäkelä från välfärdsområdet i Päijät-Häme, Pirjo Vuorikallas från FPA och Ville-Veikko Ahonen från Finansministeriet. Längst till vänster står moderatorn Saara Salonen från FPA.

Det är Folkpensionsanstalten som har ordnat en nätsänd paneldiskussion kring frågan om digitaliseringen är lösningen på vårdens problem.

Skapar otrygghet och ångest

En bekymrad röst i publiken kommer från social- och hälsovårdsorganisationernas paraplyorganisation Soste, Finlands social och hälsa.

– Det är många som kontaktar oss för att de inte känner sig säkra på att de får vård om de behöver. De vågar inte lita på att de kommer att få hjälp vid behov och det skapar otrygghet och ångest. Alla klarar inte av det digitala, trots alla hjälteberättelser om hundraåringar som kan använda surfplattor framgångsrikt.

Inte för alla

Finansministeriets avdelningschef Ville-Veikko Ahonen säger att alla inte ska ha digital vård.

– Förutom att befolkningen åldras går många inom vårdbranschen i pension inom kort. Det betyder att vi måste använda digital vård där vi kan för att frigöra resurser för dem som behöver vård vid en vårdcentral.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter