Digitalt utanförskap risk för personer med funktionsnedsättning – finlandssvenskar har färre problem än andra minoriteter
I en unik undersökning har man för första gången på brett plan undersökt hur det ligger till med de grundläggande rättigheterna för en del minoritetsgrupper i Finland. Undersökningen visar bland annat att det finns skillnader i hur olika människor behandlas av polisen. Oroande är också att många minoritetsgrupper inte känner att politikerna bryr sig om dem.
Undersökningen är gjord på uppdrag av Justitieministeriet och har tagits fram tillsammans med Människorättscentret. De minoriteter som svarat på frågor är personer med funktionsnedsättning och personer vars modersmål är ryska, arabiska eller svenska.
Rapporten sammanställdes av Tellervo Nenonen, forskare vid Institutet för hälsa och välfärd. Hon säger att det är glädjande att respondenterna överlag har en positiv syn på mänskliga rättigheter. Undersökningen visar också att de grundläggande rättigheterna spelar en viktig roll i minoriteters liv.
– Men en del problem har kommit fram och vi behöver jobba med att öka tilliten till poliser och myndigheter.
Av de som svarat på undersökningen är det bara några få som säger att de anmält trakasserier till polisen trots att många blivit utsatta för dem.
Oroande är också att många svarat att de ogärna bor granne med en person av romsk eller somalisk härkomst. Arabisktalande personer blir dessutom oftare utsatta för våld av en okänd gärningsman än gemene man.
Problem i förhållande till politiker
Över hälften (52 procent) av de respondenter som har en funktionsnedsättning är av åsikten att beslutsfattarna inte bryr sig om dem och deras utmaningar. Motsvarande siffra för hela befolkningen är 32.
Undersökningen visar ändå att de flesta tycker att det är viktigt och av demokratiskt värde att föra politiska diskussioner inför val.
Rapporten visar att personer med funktionsnedsättning har mycket svårare att ta sig in i arbetslivet än andra.
Merja Heikkonen som är generalsekreterare för Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Vane) säger att svaren bevisar det man hela tiden känt och misstänkt.
– Det är otroligt viktigt att vi nu kan gå från uppfattning till fakta.
Hon säger att svaren om diskrimineringen i arbetslivet och tankarna kring demokratin inte var överraskande. Heikkonen som själv har en funktionsnedsättning säger att det här är frågor hon jobbat med i trettio år.
– De här personerna känner helt enkelt att deras ärenden inte finns på politikernas agenda. Vi måste fortsätta vårt jobb för att personer med funktionsnedsättning ska få sina röster hörda.
I jämförelse med många andra europeiska länder är Finland ett tryggt land. Undersökningen visar ändå att känslan av otrygghet har blivit större. Heikkonen säger att det tidigare funnits oskrivna regler inom den kriminella världen att man inte sparkar på någon som redan ligger.
– Den kriminella världen rörde inte personer med funktionsnedsättning tidigare men det här har förändrats. Efter att droger kom in i bilden finns inte dessa oskrivna regler mera.
Digitalt utanförskap
En annan sak som oroar forskarna är den digitala ojämlikhet som drabbar personer med funktionsnedsättning. Undersökningen visar att 16 procent av gruppen varken har bankkort eller nätbankskoder och 20 procent använder inte alls internet.
– Väldigt få personer med funktionsnedsättning äger en smarttelefon, säger Heikkonen.
Eftersom rapporten tar fasta på svar från flera olika minoriteter hoppas man kunna ta flera faktorer i beaktande samtidigt. Heikkonen hoppas på att man till exempel analyserar hur det digitala utanförskapet påverkar de andra svaren som kommit fram i undersökningen.
– Det vore en bra fortsättning på undersökningen.
Den nationella barometern för grundläggande rättigheter
Ett forskningsprojekt som genomförs av justitieministeriet och Människorättscentret.
I barometern granskas hur personer med funktionsnedsättning eller funktionsvariation samt företrädare för tre språkgrupper, det vill säga personer med svenska, ryska eller arabiska som modersmål, ser på tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna jämfört med hela befolkningen.
Berör sex områden: kontakten med och förtroendet för myndigheter, attityder, säkerhet och brott, likabehandling, kunskapen om rättigheterna samt digitalisering och dataskydd.
Respondenterna anser att det är viktigt med fria och rättvisa val, att skydda minoriteters rättigheter och att medierna producerar tillförlitlig information för allmänheten.
I samtliga grupper anser de flesta av respondenterna att polisen alltid eller ofta behandlar människor med respekt.
Majoriteten av respondenterna tror att domare kan utföra sitt arbete utan att regeringen påverkar det.
Alla anser att de hellre överlåter sina personuppgifter till en myndighet än till ett privat företag.
Män med arabiska som modersmål har mer erfarenhet av trakasserier, diskriminering och våld än andra respondentgrupper.
Omkring en tredjedel av de ryskspråkiga respondenterna och av personerna med funktionsnedsättning eller funktionsvariation hade under de senaste fem åren har upplevt diskriminering i arbetet eller då de har sökt jobb.
Endast nio procent av de svenskspråkiga respondenterna håller med om påståendet att när barn blir sjuka är det i första hand modern som måste lämna arbetet och stanna hemma och ta hand om dem, medan motsvarande siffra för dem som talar arabiska är 70 procent.
Personer med funktionsnedsättning håller oftare med om påståendet ”traditionella partier och politiker bryr sig inte om människor som jag”.
Undersökningen som genomfördes 2019 är en del i genomförandet av den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter. I datainsamlingen har man använt Fundamental Rights Survey, som utarbetats av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, för att samla in information om hela befolkningen i alla EU-medlemsstater.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.