Det var verkligen på tiden! – Så låter kommentarerna om den första finlandssvenska akademiledamoten


Författaren Lars Sund tycker att Akademien inte kunde ha gjrot ett bättre val. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT
De kunde inte ha gjort ett bättre val, säger författaren Lars Sund till SPT på tisdagen med anledning av att kollegan Tua Forsström blivit vald till ledamot i Svenska Akademien.
– Jag var på gymmet och såg nyheten på telefonen, och jag blev så oerhört glad, säger Sund.
– Hon är en av de mest framstående lyrikerna i dag, hon hör till de bästa poeterna i Norden och Europa och det är ur det perspektivet valet ska ses.
Sund säger att även om Forsström självfallet är vald på sina egna meriter, och inte som en kvotfinlandssvensk, så har valet en betydelse såväl för den finlandssvenska litteraturen som för det finlandssvenska självförtroendet.
“Jag säger hurra!”
– Framför allt tycker jag det här är strålande för Svenska Akademien. Från deras synpunkt är Tua Forsström ett jättebra val, säger Ebba Witt-Brattström när SPT når henne för en kommentar.
Författaren och professorn Witt-Brattström har tidigare påtalat att Svenska Akademien borde ta inspiration från Svenskfinland i sitt arbete.
– Det är många som undrat varför man varit så emot att ta in en finlandssvensk, eftersom Akademiens uppgift är att värna om det svenska språket. Men nu äntligen! säger Witt-Brattström.
Vad är det som nu har förändrats?
– Akademien har kanske blivit medveten om att det finns en omvärld. Nu väljer de inte in en kompis utan en mycket aktad och synnerligen förtjänt poet. Jag tycker det är otroligt lyckosamt för Svenska Akademien och jag säger hurra!
Witt-Brattström säger att invalet av Forsström är ett erkännande och markerar att den finlandssvenska litteraturen hör till den svenska. Erkännande kommer väldigt sent, påpekar hon ändå.
– Det går inte att försvara att Akademien tidigare struntat totalt i den finlandssvenska litteraturen. Det tycker jag är skamligt. Men nu tar vi ett steg i rätt riktning och det är verkligen på tiden.
Kunde ha fått platsen tidigare
Fredrik Rahka, vd för Förlaget M, säger till SPT att Tuas förtjänster och författarskap skulle ha varit värda en stol i Akademien redan tidigare.
Rahka vill inte kommentera de skandaler som omgärdat Svenska Akademien de senaste åren, men han tror att Forsström säkert har mycket att bidra med till organisationen och dess verksamhet.
– Hon är väldigt beläst. Jag tror hon kan bidra med många insikter tack vare sin djupa förståelse för litteraturen, genom sina insikter i kulturen och med sin förståelse för hur dessa två fungerar.
Rahka säger att en plats i Svenska Akademien självfallet också har stor betydelse i fråga om synlighet och uppskattning.
Tack för kommentaren. Du har rätt i att det funnits några finlandssvenskar med i akademien efter dess grundande 1786. Men det var före Finland och Sverige separerade år 1809 och som Lindqvist skriver var det då som Svenska Akademien förlorade sitt finlandssvenska tillskott. Så när man nu talar om den första finlandssvensken som blev invald syftar man på tiden då Finland inte längre var en del av Sverige.
Tua Forsström är inte den första finlandssvenska akademiledamoten, snarare den sjunde eller åttonde, beroende hur man räknar. Herman Lindqvist skrev om de finlandssvenska ledamöterna för några år sedan i Aftonbladet. Jag har skrivit till Hufvudstadsbladet, men där verkar inget intresse finnas för saken. Kanske hos er på Åbo underrättelser?
Här är länk till Lindqvists artikel: https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/p6Mgxj/slapp-in-finlandssvenskar-igen-i-svenska-akademien