Geolog om Stora Ängesö: Det var nog en bomb
Kratern upptäcktes i samband med flygfotografering. Foto: Mikael Eriksson
Troligen är det en flygbomb som har orsakat kratern vid stranden av Stora Ängesö cirka 10 km utanför Dalsbruk.
Det säger Veli-Pekka Salonen, professor emeritus i geologi vid Helsingfors universitet. Han var i maj på plats för att tillsammans med två kolleger undersöka kratern som är cirka 26 x 18 meter men bara 80-90 cm djup.
– Det är rätt tydligt att här har skett en explosion. Stenblock stora som en hundkoja har sprängt loss och flugit omkring. Här är nämligen berg på havsbottnen. Gropen som uppstod har fyllts av löst slam, inte markskikt som det skulle ha blivit om det hade varit en meteorit som hade kommit ner för miljontals år sedan, säger Salonen.
Men, tillägger han, det är lite märkligt att inga metallrester av bomben kunde hittas, vare sig med metalldetektor eller med en apparat som mäter magnetism.
Om bomben har helt rostat sönder eller sköljts ut till havs vet ingen.
– Sådana har kratrar efter bombnedslag finns det flera av i Finland men de flesta har blivit oigenkänneliga på grund av växtlighet eller åkerarbeten. Den här kratern har en så intressant placering, riktigt vid vattenlinjen, så den har inte förändrats. Man kan se formen om man kliver upp på det berg som finns i närheten. Men bäst syns det förstås från luften, säger Salonen.
Fiskaren Leif Johansson, uppvuxen på Stora Ängesö, har aldrig hört talas om vare sig bomb eller mina eller något annat på det aktuella stället.
– Men jag har aldrig rört mig där, och de som bodde i närheten är alla döda, säger han.
Johansson har heller aldrig märkt den halvcirkelformade strandformationen där, innan han i våras läste om att fastighetsförmedlaren och lantmäteriingenjörern Kristian Lindroos från Kimito hade ut tre geologiprofessorter för att undersöka kratern.
Lindroos säger att allt fick sin början då kollegan Mikael Eriksson år 2010 flög över Stora Ängesön för att fotografera fastigheter som var till salu.
– Då vi gick genom bilderna såg vi den märkliga formen på stranden här. Så började vi fundera. Men man har ju annat att göra också, så det blev först nu i våras som kratern blev undersökt, säger Lindroos.
Med på undersökningen på Stora Ängesö i våras var Lauri Pesonen, emeritus professor i geofysik från Helsingfors universitets geofysiklaboratorium.
– Det som förvånar är att det i de preliminära resultaten från mätningarna i våras inte har hittats partiklar av en bomb eller mina och inte heller från en järnmeteorit, säger han.
Pesonen säger att om det skulle vara (vilket är osannolikt) frågan om ett meteoritnedslag så skulle det i så fall ha varit frågan om en järnfattig meteorittyp, till exempel kolkondrit eller så kallad akondrit.
– Därför tog vi med oss några prover på lera, vars sammansättning som bäst undersöks av Jüri Plado vid Tartu universitet, säger Pesonen.
Plado, professor i geologi, tillägger att han i proverna från Stora Ängesö har mätt magnetvärdena – några stora, gömda, magnetiska bitar finns där inte. Inte heller spår av utomjordiska ämnen har han hittat.
Teorin om en flygbomb stöds av det faktum att många bomber föll över Dalsbruk under kriget. Hembygdsforskaren Solveig Mannerström skrev år 1990, med hjälp av ett sextiotal sagesmän, en detaljerad uppsats om bombningarna.
De var i främsta hand riktade mot metallindustrin i Dalsbruk men skärgården omkring fick sin beskärda del. Till exempel bombades Högsåra under krigets första dag 1939; här låg krigsfartyg, bland andra Väinämöinen och Ilmarinen.
Mannerström skriver: ”Under de senaste krigen fälldes bomber över ett tjugotal byar på Kimitoön och i Hitis, varvid flera människoliv gick till spillo…Det är omöjligt att fastställa hur många bomber som fälldes då det föll flera bomber på en gång. Ljudet av explosionerna kom ofta samtidigt…Bomberna föll inte alltid i närheten av bebyggelsen utan i skogen, sjöar och havet”.
Särskilt söndagen den 29 januari 1940 och fastlagstisdagen 1944 föll många bomber. Januaridagen 1940 blev förödande för Dalsbruk då sex sprängbomber på 250-300 kg fälldes liksom drygt 200 brandbomber. Gamla Doktorsvillan brann ner liksom en kasern på Tyska holmen.
Bombardemanget 1944 – med bomber bland annat i Sabbelsviken – spräckte fönsterrutor i Sabbels; husen reparerades med brädstumpar och fanerskivor.
I Dalsbruk tillverkades krigsmaterial så det förklarade intresset att fälla bomber där. Låsfabriken i Björkboda tillverkade bland annat gasmasker men bombades inte alls, kanske för att den var så väl kamouflerad bland sina träd – dessutom hade taket täckts med granruskor.
Mannerströms uppsats ingår i boken ”Fångster i tidens ström II” utgiven av Hembygdsforskare i Kimitobygden.
LÄS OCKSÅ: Varifrån kom kratern på Stora Ängesön? (4.2.17 på ÅU:s gamla sajt)
En vacker dag i mak undersöktes kratern av fr.v. Veli-Pekka Salonen, Lauri Pesonen och Jüri Plado med en magnetometer. Foto: Kristian Lindroos
Grund grop – Veli-Pekka Salonen kunde vada tvärs över den. Foto: Kristian Lindroos
Kratern är inte rund utan formad som en ellips. Karta Google Maps/Kristian Lindroos
Kratern finns vid det blåa märket. Karta: Kristian Lindroos
Tydligt spår i vattenlinjen. Ofta blir en krater täckt av skog eller annan växtlighet. På Stora Ängesö råkar kratern finnas precis vid vattenbrynet. Foto: Veli-Pekka Salonen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.