Det svenska språket är stort på nätet, men ”internetregionen” Svenskfinland löper en risk att krympa.
”Ett språks status beror inte bara på hur många som talar det eller hur många böcker, filmer och tevekanaler som använder det, utan även på hur väl det är representerat i digitala medier och datorprogram.”
Så skriver fem svenska forskare i ”Svenska språket i den digitala tidsåldern” (2012). Publikationen ingick i det EU-finansierade spetsforskningsnätverket META-NET:s serie om språkresurser och språkteknologi.
Svenskan har varit ett verkligt stort språk på nätet, ett av de tjugo största språken på hela internet 2006, enligt en brittisk studie. Detta trots att svenska då var på ungefär 85:e plats som språk i hela världen, då man beaktar vad folk har för modersmål.
Det svenska språket har senare trillat nedåt på listan över världens språk (96:e störst år 2010). Det har också gått sex år sedan publikationen, men svenskans position på nätet är fortsättningsvis stark.
När publikationen gavs ut var svenska det elfte vanligaste språket på webbencyklopedin Wikipedia – och under de två år som följde ökade de svenska wikiartiklarnas antal med 150 procent.
Flera svenska offentliga institutioner har haft samarbetsprojekt där de utbildat anställda i hur de redigerar på Wikipedia.
Hurra för svenskan! Inte sant? Ja, i alla fall om vi tittar på det svenska språket, men om vi fokuserar på ”internetregionen” Svenskfinland, så verkar läget vara ett annat.
Vi kan ta avstamp i den diskussion som förts om hur det svenska språket är något av ett icke-språk då det spelas in filmer om historiska personer. Det senaste fallet är filmen om Helene Schjerfbeck, som blir finskspråkig på vita duken.
Det här är inte första gången sådant sker. Det skedde också med Jean Sibelius i Timo Koivusalos film 2003. Ytterligare ett exempel är filmbolaget Komeettas kommande film om väckelseledaren Maria Åkerblom (se också plocket till höger). Frågan är ändå om kritiken ska riktas mot regissörerna eller finansiärerna?
Vi kan i alla fall ta just dessa tre historiska personer och titta på Wikipedia. Och ser man på: Helen Schjerfbeck, Jean Sibelius och Maria Åkerblom har mer omfattade Wikipediasidor på finska än på svenska.
De finska och engelska wikisidorna nämner inte att Schjerfbecks modersmål var svenska. På den engelskspråkiga sidan finns bara en fotnot om ”Swedish-speaking Finns”.
Istället för att säga att Sibelius och Åkerblom var svenskspråkiga, omskrivs det hela med formuleringar som ”hemmet var svenskspråkigt” (Sibelius) eller ”föddes i en svenskspråkig familj” (Åkerblom). Det låter mer som ett övergående tillstånd, inte som en beskrivning av en människans identitet.
Vi kan testa det här: Kan vi skriva att Urho Kekkonen föddes i en finskspråkig familj?
Nej. Det blir bara korkat.
Varför är då Wikipedia viktigt? Om vi oroar oss för en film, som trots allt har en ganska begränsad räckvidd, borde vi oroa oss ännu mer för hur det svenska i Finland syns på nätet. Vi kan upprepa:
”Ett språks status beror (…) även på hur väl det är representerat i digitala medier och datorprogram.”
När det gäller fakta och internet kan vi inte nonchalera Wikipedias roll då det gäller Svenskfinlands synlighet. Uppdaterade och utförliga wikisidor är i högsta grad relevanta. Det hjälper inte att det svenska språket är enormt på nätet om Svenskfinland inte hänger med, särskilt då jättarna i allt större utsträckning börjar använda sig av just Wikipedia.
Ett exempel är Youtube, som har fler tittare än alla andra medier i världen. Youtube ska i fortsättningen komplettera det som laddas upp med fakta från andra källor, som just Wikipedia, berättade Youtubes vd Susan Wojcicki tidigare i år. Det handlar om att erbjuda faktakoll och bekämpa strunt.
Facebook meddelade å sin sida för ett är sedan att bolaget testar med att införa innehåll från Wikipedia i kampen mot nättroll och allsköns konspirationsteorier.
Det som finns på Wikipedia får på så vis en ytterligare stärkt betydelse för hur många människor uppfattar sin omvärld. Och jo, de omtalade algoritmerna som styr vad folk får se förstår nog att koppla ihop också Schjerfbeck, Sibelius och Åkerblom med relevanta inlägg – vid behov översatt för mottagaren. De knapphändiga uppgifterna om deras svenskspråkiga identitet försvinner lätt.
Det här handlar inte bara om dessa tre stora, utan om hela Svenskfinland. Det som inte går att finna på nätet blir marginaliserat. Vi kan uppdatera den slitna metaforen om den smältande isbiten i grogglaset: Där som det finska Finland surrar på med sin stora hårddisk finns det en risk att Svenskfinland inte blir mer än en bortglömd minnespinne.
Därför är det viktigt att se betydelsen av det pionjärarbete som nu pågår i Nagu. Där har projekt Fredrika haft sin första skrivarstuga för att uppdatera och komplettera den lokala information som finns på Wikipedia (se sidan 4). Det här är ett arbete som borde stödas och utvidgas, så att det svenska i Finland noteras också på andra Wikipediaspråk. Annars finns risken att Svenskfinland förvandlas till något som inte är mer än en osynlig myshörna på nätet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.