Det stora jobbet blev dragkampen mellan Kimito och Dalsbruk – Gilla Granberg lämnar sin post efter 12 år
Efter nästan tolv år som utvecklingschef i Kimitoöns kommun har Gunilla ”Gilla” Granberg nu gjort sin sista arbetsdag på den posten. Titeln förblir dock den samma, då hon efter en dags semester tillträder som utvecklingschef på Axxell.
Utvecklingschef på Kimitoön blev Granberg en månad innan kommunsammanslagningen, efter nio år som kontaktchef på SFP. Då, liksom nu, tyckte hon att det var dags att gå vidare till något nytt.
Vid starten beskrevs chefsjobbet för Granberg som en jämförelse med att vara utrikesminister, men förstås i annan skala.
Bakom sig har hon haft sitt engagerade team på avdelningen och samarbetet med ledningsgruppen.
– Det här är kommunens bästa jobb! Att jobba på utvecklingsavdelningen är mera en livsstil än ett jobb, säger Granberg och konstaterar att det blir ledsamt att lämna det här.
Att förena Kimitoön är inte lätt
Då Kimitoöns kommun var alldeles ny var Granbergs jobb långt inriktat på Region Åboland, och att implementera kommunen i samarbetet.
Men det stora jobbet visade sig ändå finns inom öns gränser, nämligen strävan att förena Kimitoön till en enda kommun, från dragkampen mellan orterna Dalsbruk och Kimito.
Granberg har hela vägen ansett att byarna kan utvecklas enligt sina egna styrkor, istället för att vara varandras kopia till exempel i fråga om serviceutbud.
– Det här fungerade bra ett tag, men nu tycker jag att polariseringen mellan orterna är tillbaka.
Med sig till intervjun har Granberg ett urklipp från ÅU (maj 2017): ”Samförstånd i Kimitoöpolitiken”, som då sågs som en positiv milstolpe för det politiska samarbetet. Samarbetsavtal hade undertecknats och förtroendemannaposterna efter valet hade man gemensamt kommit fram istället för genom röstning.
– Då hade vi lyckats, då de högsta politikerna drog åt samma håll.
Varför dragkampen är tillbaka vill Granberg inte uttala sig om, men nämner gärna Kimitoöns ungdomsparlament som ett gott exempel på ett tänkesätt där de gamla kommungränserna suddats ut.
Företagsstöd och inflyttning
Utvecklingsavdelningen har enligt Granberg två huvudsakliga, kontinuerliga uppgifter: att stöda företagarna och att jobba för inflyttningen.
– Kimitoön ska ha attraktionskraft för inflyttare, men viktigt är också att de som redan bor här stannar kvar. Där har vi lyckats sämre. En viss hemmablindhet gör att man kanske inte ser det fina här. Men vi har inte gett upp!
Den som följt Granbergs arbete har knappast missat hennes uppmaning om att alla på ön ska vara ambassadörer för sin ort.
Men hurdan är då en ambassadör för Kimitoön?
– En som ärligt och realistiskt berättar om allt det goda i handling och tal, på sitt eget sätt, säger Granberg, och hoppas att den här tanken kan leva vidare.
Faktiskt så har Granbergs team inrättat ett pris som ”Kimitoöns ambassadör”, som tillfallit bland annat bandet Showdown, författaren Juha Ruusuvuori, Baltic Jazz-startarna Kaj och Magi Kulla och senast Saariston Martta.
Tufft då FN-steel föll
Det allra tuffaste Granberg varit med om under sina år är FN-steels konkurs år 2012, då cirka 200 förlorade sitt jobb i Dalsbruk. Hon var med på mötet då konkursförvaltaren gav beskedet om att fabriken och jobben kommer att gå förlorade.
– Som en så liten kommun hade Kimitoön inte fått status som kommun i plötslig strukturomvandling, men då drog vi med Hangö och Raseborg och lyckades. Prognosen var att 12 procent skulle bli arbetslösa i Kimitoön, men siffran steg aldrig över 11,3.
Andra stora milstolpar har för Granberg varit de två kommunalstrategiprocesserna, de två brandingprocesserna och utöver FN-steels konkurs också kriserna då Esab, Abloys Björkbodaenhet och Dalwire försvunnit från ön.
Mycket nytt gör gott åt Kimitoön
Trots de tunga nyheter som tidvis pinat Kimitoön ser Granberg ljust på kommunens framtid med en ny direktör, ett nytt fullmäktige, en okej ekonomi och en stor resurs i fritidsborna i de cirka 4 800 sommarstugorna.
– Framtiden är svår, men man har nu lärt sig att dra åt svångremmen.
Hon tycker att Kimitoöns styrka är företagsamheten och tror på att framtiden finns i att satsa på redan existerande företag, eftersom någon stor ny aktör knappast kommer på fråga.
På Kimitoön finns 900 företag, 60 av dem grundade år 2020.
– Tänk om redan de 449 ensamföretagarna skulle anställa en person var på statligt stöd, säger Granberg om potantialen.
I arrangörstruppen för stora evenemang
Men mycket roligt har också hänt under åren. Granberg nämner arbetet med evenemang som Axel Afton – Kimitoöns egen Oscarsgala, Islaparlamentet för unga beslutsfattare och September Open.
– Jag älskar att få alla i samma båt, så att alla ror åt samma håll, säger Granberg om September Open.
Kimitoöns kommunKärnan i jätteevenemanget har från avdelningens sida varit att erbjuda Kimitoöns företag möjligheten att visa upp sig.
Evenemanget ska enligt Granberg få en fortsättning, men enligt ett fullmäktigeseminarium är det inflyttningskorridoren som ska gå före. För September Open behövs alltså extern finansiering och kanske en medarrangör.
Gilla gillar Isla
Ett av Granberg speciellt uppskattat arbete var Isla-maskoten, som föddes i samband med strävandena att profilera Kimitoön som barnens ö. En röstning bland barns teckningar låg som grund för maskoten, som sedan bland annat kunde ses vandra omkring på olika evenemang.
– Men det här hann vi aldrig vidareförädla.
Annat Granberg lämnar på hälft är utvecklandet av välkomstskyltar, där man stött på diverse trubbel på vägen.
”Jag har kanske varit lite för vild”
Med en titt i backspegeln konstaterar Granberg att om hon nu inlett sin tid som utvecklingschef på Kimitoön hade hon inte startat så många olika saker, utan fokuserat djupare på färre saker.
– Jag har kanske varit lite för vild, men det är sådan jag är, skrattar Granberg.
ÅU-fotoKorrigerat 17.01.2021: stora konkurser ändrat till stora kriser gällande Esab, Abloy och Dalwire.
”och förstås också övriga stora konkurser under dessa år: Esab, Abloys Björkbodaenhet och Dalwire.” I skrivande stund är nog alla företag upptagna i företagsregistret som verksamma, inte i konkurs. Dalwire visserligen under namnet Wanha Vetämö.