Det spökar i Sagalund på lördag — Mörkö-festivalen bjuder på eldkonst, spökjakt och skrämmande historier
Rätt snälla ser de här spökena ut, som man kan hitta i Sagalund på lördag. Foto: Emilia Örnmark
Vad är väl en bättre tidpunkt för spökhistorier och annat skrämmande och spännande än mörkaste, dystraste november? Men å andra sidan är det då också tid för att fira kontraster och ljus, och för att bjuda på snälla historier. Det här är i ett nötskal vad Mörkö-festivalen går ut på. Mörkö kan relateras till mörk ö på svenska, medan det på finska är namnet på Mårran i Mumindalen.
Mörkö firas på Sagalunds museiområde i Kimito på lördag, med start klockan 17. Ett rejält programpaket har arrangörerna förberett, och dessutom planerat det så att de våghalsiga kan söka sig längre in på museiområdet för de riktigt skrämmande upplevelserna och historierna.
— Det är ju individuellt hur lättskrämd man är, men den mer skrämmande delen lämpar sig kanske för barn i skolåldern och uppåt, säger Mira Rehn, som deltar i arrangemangen från museets och Sagalundklubbens sida.
Sari Kippilä och Mira Rehn är med om att arrangera Mörkö-festivalen. Foto: Emilia Örnmark
Tryggt område vid Falla och Vreta skola
Program för alla, som lämpar sig även för mindre barn, blir det i och omkring Vreta skola och Falla. Bland annat uppträder där en eldkonstnär, samt musikerna Lau Nau (Laura Naukkarinen) och Antti Tolvi. Mörkösaftcykeln finns på plats och till Fallaköket har Anu Taivainen tillfälligt flyttat sitt café.
I Falla kommer det att finnas ett tryggt café. Foto: Emilia Örnmark
För de mindre arrangeras en spökjakt på detta tryggare område, där man kan leta fram hundra små spöken som skolbarn på Kimitoön tillverkat i en Artkiosk med Lisa Roberts.
— Ta med din egen ficklampa! tipsar Mörkökoordinator Sari Kippilä.
I Vreta skola blir det bland annat filmförevisning, skuggteater och så får man tillverka sin egen glasburkslykta.
Låt dig guidas in i Åbolands spökhistorier
Berättelserna och spökhistorierna som besökarna får ta del av, bland annat under den guidade rundturen med Sagalunds Kristiina Tiainen, är hämtade ur arkiven. Bland annat har man använt sig av samlade berättelser ur häftet Mörka Åboland.
Boken ”Det mörka Åboland” av Anne Bergström och Li Näse. ÅU-foto
Berättelserna är alltså verkliga, men hur sanningsenliga de är kan diskuteras. Dem kan man läsa också i häften som finns på området, medan vissa illustreras med hjälp av dioraman, alltså tittskåp.
— I fönstret till Tingshuset har Sagalundklubben skapat händer och en skepnad av en person som inte existerar, berättar Rehn.
Klubben har också tillverkat en man, som under kvällen kommer att hittas vid den skampåle som finns på området.
— Lägger man till bakgrundshistorien blir det skrämmande, är Rehn övertygad om.
Vågar du gå in på museiområdet i mörkret? Glöm inte ficklampan. Foto: Emilia Örnmark
Kippilä tillägger att säkert kan det mesta bli skrämmande då det är mörkt. Trots allt mörker finns det flera berättelser om ljus under Mörkö – till exempel den om vita frun på Sjölax gård.
— Såg man henne var det ett gott tecken, berättar Rehn.
Julnattsbesök och skelettfynd
En trevlig tradition som levde in på 1900-talet är väl också den om att avlidna farmor och farfar hälsar på hos familjen under julnatten – därför gäller det att lämna sängarna lediga, värma bastun och lämna mat på bordet. Detta illustreras med ett diorama.
Du lämnar väl plats i sängen för avlidna farföräldrar? Foto: Emilia Örnmark
— Museigrundaren Nils Oskar Janssons hund återuppstår dagen till ära. Den är begravd vid torpet, vet Rehn.
Hon kan dock berätta en kuslig historia, som bevisligen är sann: Då Nils Oskar Jansson år 1906 skulle flytta torpet i Sagalund hittades ett skelett av en hel man under golvet. Lyckligtvis visade Jansson respekt och gav mannen ro genom att begrava honom på begravningsplatsen.
Hundra med om arrangemangen
Med i Mörköarrangemangen är Sagalundklubben, Kimitoöns konstskola (ledd av Kippilä) och Artkiosk – sammanlagt är de involverade över hundra.
Detta är tredje gången festivalen ordnas.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.